پەڕتووکخانە پەڕتووکخانە
گەڕان

کوردیپێدیا پڕزانیاریترین و فرەزمانترین سەرچاوەی کوردییە!


بژاردەی گەڕان

جۆری گەڕان





گەڕان

گەڕانی ورد      کیبۆرد


گەڕان
گەڕانی ورد
پەڕتووکخانە
ناونامە بۆ منداڵانی کورد
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
سەرچاوەکان
شوێنپێیەکان
دڵخوازەکان
چالاکییەکان
چۆن بگەڕێم؟
بڵاوکراوەکانی کوردیپێدیا
ڤیدیۆ
درەختی پۆلەکان
بابەت بەهەڵکەوت
تۆمارکردنی بابەت
تۆماركردنی بابەتی نوێ
ناردنی وێنە
بیروڕاکانتان
ڕاپرسی
پەیوەندی
کوردیپێدیا چ زانیارییەکی پێویستە!
ستانداردەکان
ڕێساکانی بەکارهێنان
کوالیتیی بابەت
ئامرازەکان
دەربارە
هاوکارانی کوردیپێدیا
چیمان دەربارە وتراوە!
ناوکێشکردن لە ماڵپەڕەکانتاندا
تۆمارکردن / کوژاندنەوەی ئیمێڵ
ئاماری میوانەکان
ئاماری بابەت
وەرگێڕی فۆنتەکان
گۆڕینی ڕێکەوتەکان
پشکنینی ڕێنووس
زمان و شێوەزمانی ڕووپەلەکان
کیبۆرد
لینکە پێویستەکان
ئێکستێنشنی کوردیپێدیا بۆ گووگڵ کڕۆم
کوکیز
زمانەکان
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
هەژماری من
چوونەژوورەوە
دەبمە هاوکارتان!
وشەی نهێنیت لەبیرکردووە!
گەڕان تۆمارکردنی بابەت ئامرازەکان زمانەکان هەژماری من
گەڕانی ورد
پەڕتووکخانە
ناونامە بۆ منداڵانی کورد
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
سەرچاوەکان
شوێنپێیەکان
دڵخوازەکان
چالاکییەکان
چۆن بگەڕێم؟
بڵاوکراوەکانی کوردیپێدیا
ڤیدیۆ
درەختی پۆلەکان
بابەت بەهەڵکەوت
تۆماركردنی بابەتی نوێ
ناردنی وێنە
بیروڕاکانتان
ڕاپرسی
پەیوەندی
کوردیپێدیا چ زانیارییەکی پێویستە!
ستانداردەکان
ڕێساکانی بەکارهێنان
کوالیتیی بابەت
دەربارە
هاوکارانی کوردیپێدیا
چیمان دەربارە وتراوە!
ناوکێشکردن لە ماڵپەڕەکانتاندا
تۆمارکردن / کوژاندنەوەی ئیمێڵ
ئاماری میوانەکان
ئاماری بابەت
وەرگێڕی فۆنتەکان
گۆڕینی ڕێکەوتەکان
پشکنینی ڕێنووس
زمان و شێوەزمانی ڕووپەلەکان
کیبۆرد
لینکە پێویستەکان
ئێکستێنشنی کوردیپێدیا بۆ گووگڵ کڕۆم
کوکیز
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
چوونەژوورەوە
دەبمە هاوکارتان!
وشەی نهێنیت لەبیرکردووە!
        
 kurdipedia.org 2008 - 2023
دەربارە
بابەت بەهەڵکەوت
ڕێساکانی بەکارهێنان
هاوکارانی کوردیپێدیا
بیروڕاکانتان
دڵخوازەکان
کڕۆنۆلۆژیای ڕووداوەکان
چالاکییەکان
یارمەتی
بابەتی نوێ
ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت (لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا)
ناونیشانی پەڕتووک: ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت، لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا
ناوی نووسەر: سەید عەبدولڕەحمان سەیادەت
ساڵی چاپ: 2019
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم

دەربارەی ئەم پە
ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت (لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا)
شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ناونیشانی پەڕتووک: شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ناوی نووسەر: جاک کانفیڵد
ناوی وەرگێڕ: نەزانراو
دەزگای پەخش: سایە
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم
ئەم پەڕتووکە دەربارەی ئەو چیرۆکانەیە کە بەڕاستی لە ژ
شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ئازارەکانی ڤارتەری لاو
ناونیشانی پەڕتووک: ئازارەکانی ڤارتەری لاو
ناوی نووسەر: یۆهان ڤۆلڤگانگ ڤۆن (گۆتە)
وەرگێڕان لە ئەڵمانییەوە: سەعید فەیروز ئابادی
ناوی وەرگێڕ: هیمداد حوسێن و سەنگەر نازم
وەرگێڕان لە زمانی: فارسییەوە
ئازارەکانی ڤارتەری لاو
وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە
شوێن: کوردستان
ساڵی درووستکردنی وێنەکە: 2023
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە.
ناوی درووستکەر: نەناسراو [1]
وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە
جانتاکەی ئارۆ
ناونیشانی پەڕتووک: جانتاکەی ئارۆ
ناوی نووسەر: عوسمان دەروێش
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
جانتاکەی ئارۆ
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناونیشانی پەڕتووک: سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناوی نووسەر: ڕەشید کەرکووکی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ماڵئاوا گوڵی خەم 4
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵئاوا گوڵی خەم
ناوی نووسەر: هیمداد حوسێن
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: ئاوێر
ساڵی چاپ: 2021
ژمارەی چاپ: چوارەم
[1]
ماڵئاوا گوڵی خەم 4
دیاری فەرەیدون
ناو: دیاری
ناوی باوک: فەرەیدون
ژیاننامە
دیاری فەرەیدوون، پسپۆڕی ئێسک و شکان. [1]
دیاری فەرەیدون
ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (صافی)دا
ناونیشانی پەڕتووک: ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (سافی)دا.
ناوی نووسەر: عوسمان عەبدوڵڵا فەرەج
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زانکۆی سەڵاحەدین، کۆلێژی پەروەردە
ساڵی چاپ: 2011
[1]
ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (صافی)دا
زانیار محەمەدی نکوو - زانیار زارالێ
ناو: زانیار
نازناو: زارالێ
ناوی باوک: عومەر
ناوی دایک: زارا
ڕۆژی لەدایکبوون: 19-11-1993
شوێنی لەدایکبوون: بۆکان
ژیاننامە
«زانیار محەمەدی نکوو» لەدایکبووی 19 نۆڤەمبەری 1993 یە (28ی خەزەڵوەری 137
زانیار محەمەدی نکوو - زانیار زارالێ
گردی تلێ
گردی شوێنەواری تلێ، یەکێک لە گردە مێژووییە کۆنەکانی باشووری کوردستانە کە لە ڕووی جوگرافییەوە دەکەوێتە نێوان شارەدێی سەروچاوە و حاجیاوا لە سنووری ئیدارەی ڕاپەڕین. ئەم گردە چەند ساڵێک لەلایەن تیمێکی زان
گردی تلێ
چەند دیمەنێک لە جوانترین ناوچە شوێنەوارییەکانی بادینان
شوێن: دهۆک
ڕۆژی گیرانی وێنەکە: 25-05-2023
شوێنەکانی ناو وێنەکە: خنس
ناوی وێنەگر: بڵند تاهیر
ئەمە شوێنەواری خنسە لە سنووری قەزای شێخان، کە مێژووەکەی بۆ سەردەمی پاشا سەنحاریب، پاشای ئاشوورییەکان (70
چەند دیمەنێک لە جوانترین ناوچە شوێنەوارییەکانی بادینان
سەروەر مەحمود
ناو: سەروەر
ناوی باوک: مەحمود
ساڵی لەدایکبوون: 1984
شوێنی لەدایکبوون: کەلار

ژیاننامە
سەروەر مەحمود تەمەن 39 ساڵ لەدایکبووی شاری کەلارە، ئەو کوڕە کوردەیە کە لە ڕووداوی ئاگرکەوتنەوەکەی وڵاتی بەری
سەروەر مەحمود
لیلیا پێشڕەو شوانی
ناو: لیلیا
نازناو: شوانی
ناوی باوک: پێشڕەو شوانی
ناوی دایک: جوان شوانی
ڕۆژی لەدایکبوون: 06-03-2013
شوێنی لەدایکبوون: مانچستەر - بەریتانیا
ژیاننامە
لیلیا پێشڕەو شوانی لە 06-03-2013 لە شاری مانچس
لیلیا پێشڕەو شوانی
ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ناونیشانی پەڕتووک: ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ناوی نووسەر: گوڵەباخ حوسین ئەحمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زانکۆی سەڵاحەدین، کۆلێژی پەروەردە
ساڵی چاپ: 2010
ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجی خواروو 2000-2012)
ناونیشانی پەڕتووک: ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجیی خواروو 2000-2012)
ناوی نووسەر: هێرۆ حوسام الدین محی الدین
شوێنی چاپ: چەمچەماڵ
چاپخانە: زانکۆی چەرموو، کۆلیژی پەروەردە
ساڵی چ
ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجی خواروو 2000-2012)
کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا
ناونیشانی پەڕتووک: کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا، بە نموونە دەقەکانی: (قوبادی جەلیل زادە، لەتیف هەڵمەت ، دڵشاد عەبدوڵڵا ).
ناوی نووسەر: شاخەوان فەرهاد محەمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زا
کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا
پارت و رەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007)
ناونیشانی پەڕتووک: پارت و ڕەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007). توێژینەوەیەکی مێژوویی سیاسییه.
ناوی نووسەر: شەیما سەعید حەمەلاو
شوێنی چاپ: سلێمانی
چاپخانە: زانکۆی سلێمانی، کۆلێژی زانستە
پارت و رەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007)
یاریگای تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەر بە شاری پاوە ساڵی 2023
شوێن: یاریگای تۆپی پێی گوندی گەورەدێ ی بانەوەری شاری پاوە
ساڵی گیرانی وێنەکە: 2023
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (یاریگەی تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەربە شاری (پاوە) . ئەم دێیە گەورەیە، 125 کیلۆمەتر
یاریگای تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەر بە شاری پاوە ساڵی 2023
گردی جۆگەی شاری سلێمانی ساڵی 1955
شوێن: گەڕەکی گردی جۆگە ی شاریسلێمانی
ساڵی گیرانی وێنەکە:1955
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (گەڕەکی گردی جۆگەی شاری سلێمانی، کە دەشتێکی پان و پەرینە و لە وێنەکەدا تەنیا دوو تانکی ئاو دیارە، لەگەڵ گۆڕی م
گردی جۆگەی شاری سلێمانی ساڵی 1955
مەولانا و ڕازی نەی
ناونیشانی پەڕتووک: مەولانا و ڕازی نەی
ناوی نووسەر: خوسرەو جاف
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: چاپخانەی ڕۆژهەڵات
ساڵی چاپ: 2015
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
مەولانا و ڕازی نەی
درەختی مەرگ
ناونیشانی پەڕتووک: درەختی مەرگ
ناوی نووسەر: سەڵاح جەلال عەبدوڵڵا
شوێنی چاپ: سلێمانی
چاپخانە: جارانی سلێمانی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم. [1]
درەختی مەرگ
گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03
ناونیشانی پەڕتووک: گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03.
ناوی نووسەر: ڕێوار حەمەتۆفیق و مامۆستا جەعفەر
شوێنی چاپ: سلێمانی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: یەکەم [1]
گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03
ئەشکەوتی مێژوویی کونەشەمشەم
ئەشکەوتێکی دێرینە و هاوتای چاخی ئەشکەوتی هەزار مێردە ، پاشماوەی هەڵکۆڵین و کەرەستەی بەردین و دەفرو سواڵەت و هونەر بەڵگەی درووستن ، هونەرسازی سەر پارچە گڵینەکان و ئامادەسازی توخمەکان سەردەمی لولوی و کا
ئەشکەوتی مێژوویی کونەشەمشەم
گردی شاخی کوورە
شاخی کوورە یەکێک لە گردە مێژوویی و شوێنەوارییەکانی دەڤەری گەرمیان لە پارێزگای سلێمانییە کە مێژووەکەی بۆ نزیکەی 4 هەزار ساڵ پێش زایین دەگەڕیتەوە. لە ئێستادا تیمی زانکۆی گلاسکۆی بریتانی بە هەماهەنگی و ه
گردی شاخی کوورە
ئامار
بابەت 453,390
وێنە 92,978
پەڕتووک PDF 16,693
فایلی پەیوەندیدار 77,046
ڤیدیۆ 791
میوانی ئامادە 5
ئەمڕۆ 2,720
ڕاپرسی
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
بۆ پێشخستنی کارەکانی ڕێکخراوەکەمان و باشترکردنی ماڵپەڕەکەمان تکایە وەڵامی پرسیارەکانی ئەم ڕاپرسییەمان بدەرەوە..
زۆر سوپاس بۆ هاوکاریتان!
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
ژیاننامە
ئۆسمان سەبری - ئاپۆ ئۆسمان
ژیاننامە
ئەژین کاوە
شوێنەوار و کۆنینە
گردی شاخی کوورە
ژیاننامە
لیلیا پێشڕەو شوانی
پەڕتووکخانە
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
زانیارییەکانی کوردیپێدیا لە هەموو کات و شوێنێکەوەیە و بۆ هەموو کات و شوێنێکیشە!
پۆل: کورتەباس | زمانی بابەت: Svenska
بەشکردن
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
نرخاندنی بابەت
1 دەنگ 1
نایاب
زۆر باشە
باش
خراپ نییە
خراپ
بۆ ناو لیستی دڵخوازەکان
ڕای خۆت دەربارەی ئەم بابەتە بنووسە!
گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە
Metadata
RSS
گووگڵی وێنەی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
گووگڵی بابەتی هەڵبژێردراو بکە!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû1
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
En avundsjuk Gud finns i varje religion. Bra då att imamen Seyran Ateş och teologen Christoph Markschies inte är sådana som hela tiden anser sig veta vad som är rätt.
Chrismon: Seyran Ateş, när kände ni att er liberala moskéförsamling skulle bli en framgång?
Seyran Ateş: 2009, då idén föddes.
Redan åtta år före församlingen grundades?
Ateş: Ja, då befann jag mig på den tyska islamkonferensen. Den dåvarande inrikesministern Wolfgang Schäuble ställde sig gång på gång frågan: Var finns egentligen de liberala muslimerna, varför gör de inget? Som vänsteraktivist och feminist har jag alltid engagerat mig. Därför grundade jag en liberal församling, är föreståndare för det allmännyttiga aktiebolaget och accepterad av församlingen som imam – trots hård kritik av de muslimska förbunden.
Är det idag möjligt för religioner att leva fredligt sida vid sida, Christoph Markschies?
Christoph Markschies: I den här moskén, absolut! Om vi betänker att en evangelisk församling här beviljat en hotad moské gästrätt, då befinner vi oss i en bra tid. Men fäster vi blicken på meningsskiljaktigheter både här i landet och i andra länder måste vi säga att det vid sidan av den glada utvecklingen också finns religiösa inbördeskrig, religiöst förtryck, flykt och fördrivning.
Ni kämpar för tolerans. Var går personligen gränsen för er?
Ateş: Jag har ett oändligt stort hjärta, ett varm, barmhärtigt hjärta. Men mitt politiska förnuft ger jag inte upp bara därför. Jag kämpar för religionsfrihet, för kvinnors rättigheter och för fri- och rättigheter som de är formulerade i grundlagen. Hos oss finns kvinnliga böneledare, och kvinnor skiljs inte från männen vid bön. Det gör konservativa muslimer ursinniga.
Ni får mordhot – uppenbart av islamister – och har personligt skydd.
Ateş: För närvarande kan man bara öppet driva en sådan liberal moské i den så kallade västvärlden där regeringarna är beredda att garantera säkerheten. Jag är oändligt tacksam för att Tyskland skyddar mig så att jag kan utföra mitt arbete. Det har inte Salman Rushdie fått uppleva, och alla aktivister i de muslimska länderna hamnar snarast i fängelse eller tvingas i exil. Det stora merparten av de konservativa muslimerna och deras kritik gör att personskyddet är nödvändigt. De gör anspråk på religionsfriheten och måste förklara varför de inte medger vår liberala församling denna frihet och kallar oss otrogna. Inom sitt eget religionssamfund är de blinda för mångfalden.
Finns det i judendomen, kristendomen och islam något slags medfött fel – att toleransen inte är tillräckligt rotad där? Mänskliga rättigheter kämpas ofta för med motstånd från kyrkan!
Markschies: Jag ser det på ett annat sätt: De moderna fri- och rättigheterna kämpade man för i Europa ömsom med kyrkorna, ömsom mot: Den franska människorättsdeklarationen riktades visserligen skarpt mot den katolska kyrkan, men har många kristna inslag. De tre nämnda religionerna har i sina traditioner våldspotential, men också fredspotential. Våldspotentialens begränsning i modern tid är tyvärr inte irreversibel, men förhoppningsvis är den åtminstone det i våra europeiska samhällen. Jag skulle därför inte tala om ett medfött fel i alla tre religioner, utan om att man har begått vissa fel när man hanterat sina traditioner.
Passar sanning och tolerans ihop?
Markschies: Utan tvekan. Annars vore det ju ingen tolerans, utan som att säga ”Gör vad du vill bara!”. Man är tolerant när man låter någonting annat få råda, för sanningen i sina egna principers skull – till exempel för frihetens skull, den som Kristus skänkt oss.
Ateş: Sanningen! Jag hör ordet nästan dagligen. Vi liberala muslimer får alltid samma kritik: Er islam är inte sann islam. Profeten vill något annat, Gud vill något annat. Denna kritik fylls ofta på med bekännelsen ”det finns ingen gud värdig dyrkan utom Gud!”. Det tolkar många som en appell till intolerans. Men sant är att det i alla tre religioner finns en avundsjuk gud.
Markschies: Det som är bra är att var och en av dessa religioner i sin teologi också innehåller inslag som sätter gränser för det egna sanningsanspråket. I Bibeln är det en tydlig åtskillnad mellan Guds sanning och den som människorna kan känna till. Jesus från Nazareth ifrågasätter bestämt dem som hela tiden anser sig veta vad som rätt. I mångreligiösa samhällen måste människor med olika sanningar kunna leva med varandra, och Bibeln erbjuder utgångpunkter för en sådan hållning.
Ateş: Det måste vara möjligt att vara sökande i tron. Men vissa muslimer ser många frågor som helt avgörande: En kvinna får inte vara imam. Bön ska ske fem och inte tre gånger om dagen. Som motivering läggs ofta fram att det har lärt mig av min faster, min farbror, min far, min imam. Hur kan kritikerna inte veta att en kvinna inte kan vara imam? Redan på Mohammeds tid var kvinnor böneledare i församlingen. I vår församling säger vi aldrig att det vi gör är rätt och det andra gör är fel.
Sedan många år för ni en strid mot slöjbärande. Är ni inte också intoleranta då?
Ateş: När jag kämpar för kvinnors rättigheter är jag gärna intolerant, om någon då får för sig att anse att min position är intolerant.
Markschies: Vad skulle det vara för tolerans om den inte hade några gränser? När andra människors grundläggande fri- och rättigheter sätts ur spel genom att åberopa ”tolerans”, då är det ingen tolerans. Tolerans betyder att på goda grunder låta andra uppfattningar och förhållningssätt råda – och verka för att de kan råda. Den som är tolerant gentemot extremister ödelägger sitt samhälle.
Återigen – slöjan!
Ateş: Jag har aldrig sagt att jag är emot slöjan. Jag kämpar emot att vissa myndighetspersoner bär slöja, lärare, domare, poliser. Jag kämpar dessutom kraftfullt – och på den punkten är jag väl intolerant – emot att barn bär slöja. För mig är det lika med barnmisshandel.
Ett liberalt samhälle måste alltså inte tillåta allt?
Ateş: Frihet innebär alltid också inskränkningar. Det finns kvinnor som låter sina döttrar ingå tvångsäktenskap, mödrar som håller fast sina döttrar vid könsstympning. Imamer i turkisk television försvarar kvinnlig omskärelse. Det som irriterar mig är när vi talar om slöjan så handlar det genast bara om religionsfrihet. Men viktigt är faktiskt vad det står för politiskt och socialt.
Markschies: Slöjan symboliserar inte bara en personlig inställning. 1923 tog Huda Scha’arawi, den första ordförande i det egyptiska kvinnoförbundet, av sig sin slöja och kastade den demonstrativt i ett av Alexandrias hamninlopp. En spektakulär akt av befrielse. Däremot pressas idag kvinnor i Egypten, för övrigt också koptiska kristna, allt mer till att bära slöja.
Ateş: Vi får inte begränsa slöjdebatten till Tyskland eller Europa. I Iran dömdes precis en kvinna till tjugo års fängelse för att hon tagit av sig sin slöja. Jag tycker att det är märkligt att feminister som kämpar för kvinnors rättigheter här i landet försvarar slöjbärandet i Iran som ett tecken på religiös frihet. Varför? Gör de det för att de vill vara toleranta eller av rädsla för att beskyllas för att vara rasister?
Finns det tolerans i namn av det goda?
Markschies: En stridbar demokrati är inte intolerant. Demokrati måste exempelvis inskrida mot terrorister som vill förstöra demokratin. Men prohibitionen, alkoholförbudet i USA från 1920, var intolerans i namn av det goda. Vuxna måste lära sig att själva bestämma över sin alkoholkonsumtion.
Förväxlar vi allt för ofta religion med seder och bruk?
Markschies: Ja. I byakyrkorna på tidigt 1900-tal satt kvinnor och män i det här landet fortfarande åtskilda. Gifta och ogifta var tvungen att klä sig olika. Det har inte så mycket med religion att göra, utan mer med samhälleliga normer. När människor sitter bredvid varandra idag är det naturligtvis något som välkomnas ur en kristen synpunkt. Människors jämlikhet inför Gud blir tydlig på det sättet. Men att skilja på religion och sedvänjor förblir fortsatt en utmaning för judendomen, kristendomen och islam.
Ateş: Det är påfallande att många muslimer överhuvudtaget inte frågar om vad som är meningen med alla regler, utan försöker bara följa dem formellt. Så är det också vid fastan. När ett sexårigt barn som går i grundskolan måste fasta och därmed samarbetar, eller när detta barn måste bära slöja, då måste man tydligt kritisera det.
Det är alltså ingen bra tid för religiös tolerans?
Ateş: Se själv vad som händer i Afghanistan, Pakistan, Marocko eller Egypten, och allt mer i Turkiet. För tio år sedan kunde man möta öppna, modernt klädda kvinnor, och nu bär många burka. Det har skett en regression, till och med i Indonesien som alltid gällt som exempel på ett liberalt, islamiskt land. Där finns det nu till och med en islamisk sedlighetspolis. I paraden på Istanbuls gator uppträder stora grupper av kvinnor med slöja och män i osmanska klädedräkter och barn med slöja. Det var otänkbart för tio år sedan. När jag var liten skulle man ha sagt: Vad är det där för bakåtsträvande byfånar?
Markschies: Regression är inte bara ett problem i islamiska samhällen. I Amerika, men också exempelvis i Ungern, Polen eller hos oss i Tyskland kan man efter 1900-talets stora såväl politiska som kulturella emancipationsrörelser notera olika former av regression. Tyvärr också i kristendomen i väst: Tänk på alla dem som i katolska kyrkan vill vrida tillbaka klockan till Andra Vatikankonsiliets reformer och irriterar sig på att man närmat sig judendomen och kyrkornas reformation.
Eller de konservativa protestanterna som betecknar sig själva som bibeltrogna och evangelikala!
Markschies: Här gäller det att differentiera noga: Det finns politiskt, höger snarare än vänster, sinnade evangelikala och mycket olika varianter av deras orienteringar ifråga om Bibeln. Det är så även i islam, judendomen och den katolska kyrkan att de rörelser som vill tillbaka till forna tiders värderingar vill helt olika saker.
Borde kyrkorna engagera sig mer för en liberal islam och oftare ifrågasätta de konservativa islamiska förbunden?
Ateş: Kyrkorna förhåller sig ofta mycket ängsligt gentemot förbunden. De kyrkliga företrädarna drar ofta kors, kippa och slöja över en kam. Det stör mig. I islam finns ingen symbolik, inte ens en enda symbol för hela det islamiska samfundet. Medan såväl kors som kippa representerar en trosutsaga, symboliserar slöjan sedlighet och moral. Kyrkorna anammar helt enkelt de muslimska förbundens narrativ att det här skulle handla om en trosfråga.
Markschies: Det finns inga onda avsikter bakom detta. Förbunden är just på många sätt först och främst deras enda samtalpartners, även om de bara representerar en svårbestämbar del av muslimerna i Tyskland. De kan ju helt enkelt inte skapa sig samtalspartners själva. Att slöja, kors och kippa alla på en och samma gång ses som religiösa symboler har ofta med bristande kunskaper att göra. Alltså: Lyssna, förklara och lär!
Ateş: Men varje kyrkoman vet ju att det finns olika strömningar inom islam, till exempel sunniter och shiiter. Om då förbunden säger att det inte kan finnas någon reformation inom islam, måste då både politik och kyrka se att det inte stämmer.
Markschies: Här finns det bestämt ett behov av att komma ikapp. Men känsligheten har vuxit och kritiken är numera vida spridd gentemot Turkisk-islamiska förbundet för religion, DİTİB, som är kopplat till den turkiska regeringen. Den evangeliska kyrkan är ju själv redan så mångfaldig att den kan tillvarata mångfald även i islam. Det gäller även för judendomen. Då samtalar vi också med såväl ortodoxa som liberaler och var och en får berätta vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt.
Ska staten bestämma hur islam ska organiseras?
Ateş: Först och främst skulle man behöva ta reda på hur många muslimer det ens finns i Tyskland. Hittills har statistiker bara uppskattat antalet utifrån namnen i telefonkatalogen. Enkätundersökningar vore mycket bättre. Om man hade antalet så kunde man utveckla ett islamiskt råd och involvera de muslimer som faktiskt finns i hela sin mångfald.
Ett demokratiskt råd? Hittills har Tyskland bara erfarenhet av hierarkiska, kyrkliga strukturer. Går det att överföra dem?
Ateş: Islam har inga fasta strukturer som kyrkorna. Det finns ingen läroauktoritet överst, inga fasta imamer. Att vara imam är bara en roll. Tron är bara något mellan mig och min Gud. Det finns väldigt mycket individualism i islam. Därför måste man fundera över ett nytt koncept för att hantera islam.
Markschies: Att med tvång anpassa islam till de kristna kyrkornas struktur är överhuvudtaget ingen bra idé. Det har ju också tagit lång tid för dagens förhållande mellan kyrka och stat i Tyskland att utveckla sig, så som det präglar vårt land idag.
Vad är er personliga strategi för att hantera åsikter som går emot era egna?
Ateş: Jag blev politiskt intresserad under 80-talets Tyskland. Det vill säga, jag fick uppleva styrkan och kraften av medborgarrättsrörelserna och har lärt mig att älska civil olydnad.
Markschies: Jag har under de gångna åren lärt mig att inte allt måste diskuteras. Till exempel det faktum att kvinnor står framme vid altaret i den evangeliska kyrkan, en konsensus som i den evangeliska kyrkan helst inte längre ifrågasätts. För mig har det också blivit viktigare att förstå varför människor representerar en viss position. Samtidigt blir det allt klarare för mig hur mycket otrygghet och rädsla som finns. Det går inte ensamt bekämpa med argument.
När vi träffas igen om tio år, vad har då förändrats i det religiösa landskapet?
Markschies: Då hoppas jag att textkritiska utgåvor av Koranen även får läsas i Saudiarabien. Jag tror på vetenskapens upplysande kraft och tror att vi kommer att veta mycket mer om varandra. Slutligen kommer det religiösa landskapet i Europa att vara mycket mer varierat, och det kommer sannolikt att resultera i helt nya koalitioner.
Ateş: Till dess kommer det säkert i Wien, Paris, London och i många andra europeiska städer finns sådana församlingar som min egen och teologiska högskoleinstitut för en liberal islam.
Moderering: Claudia Keller och Eduard Kopp
(chrismon 9/2018)
Seyran Ateş, född 1963 i Istanbul, bosatt i Tyskland sedan 1969. När hon var 21 år blev hon skjuten och svårt skadad när hon hjälpte en ung turkiska. Hon blev senare advokat och har kämpat för kvinnors rättigheter. 2017 grundade hon i samma lokaler som en evangelisk församling i Berlin-Moabit sin liberala Ibn-Rushd-Goethe-moské. Där är hon också imam. Det gör att hon utsätts för hård kritik av fundamentalistiska muslimer.
Christoph Markschies, född 1962 i Berlin, undervisar i den antika kristendomen vid Humboldtuniversitet i Berlin. Från 2006 till 2010 var han där universitetsdirektör. Han leder institutet för kyrka och judendom och är ordförande för Die Kammer für Theologie der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD), som bereder teologiska deklarationer[1].
ئەم بابەتە بەزمانی (Svenska) نووسراوە، کلیک لە ئایکۆنی بکە بۆ کردنەوەی بابەتەکە بەو زمانەی کە پێی نووسراوە!
Denna post har skrivits in (Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
ئەم بابەتە 22,329 جار بینراوە
سەرچاوەکان
[1] ماڵپەڕ | Deutsch | goethe
فایلی پەیوەندیدار: 1
بابەتە پەیوەستکراوەکان: 3
ژیاننامە
1.سەیران ئاتەش
2.Seyran Ateş
ڕێکەوت و ڕووداو (کڕۆنۆلۆژیا)
1.27-09-2018
[زۆرتر...]
پۆل: کورتەباس
زمانی بابەت: Svenska
ڕۆژی دەرچوون: 27-09-2018
پۆلێنی ناوەڕۆک: وتار و دیمانە
پۆلێنی ناوەڕۆک: ئایین و ئاتەیزم
پۆلێنی ناوەڕۆک: کۆمەڵناسی
زمان - شێوەزار: سویدی
وڵات - هەرێم: ئەڵمانیا
وەرگێڕدراو لە زمانی: ئەڵمانی
تایبەتمەندییە تەکنیکییەکان
کوالیتیی بابەت: 99%
99%
ئەم بابەتە لەلایەن: ( نالیا ئیبراهیم )ەوە لە: 30-09-2019 تۆمارکراوە
ئەم بابەتە لەلایەن: ( زریان سەرچناری )ەوە لە: 30-09-2019 پێداچوونەوەی بۆکراوە و ئازادکراوە
ئەم بابەتە بۆ دواجار لەلایەن: ( نالیا ئیبراهیم )ەوە لە: 02-10-2019 باشترکراوە
گۆڕانکارییەکانی بابەتەکە
ناونیشانی بابەت
ئەم بابەتە 22,329 جار بینراوە
فایلی پەیوەستکراو - ڤێرشن
جۆر ڤێرشن ناوی تۆمارکار
فایلی وێنە 1.0.135 KB 30-09-2019 نالیا ئیبراهیمن.ئـ.

ڕۆژەڤ
ئۆسمان سەبری - ئاپۆ ئۆسمان
لە ساڵی 1905دا لە گوندی (نارنجی)ی سەر بەشاری مێردین لە کوردستانی باکوور چاوی ژیانی هەڵێناوە، خوێندنی سەرەتایی و ناوەندی لە ئامەد و شارەکانی دیکەی باکووری کوردستان تەواوکردووە.
لە ساڵی 1925دا بەشداری لە شۆڕشەکەی شێخ سەعیدی پیران کردووه، بەڵام چونکە لاوێکی تازە پێگەیشتوو بووه، بەر هەڵمەتی گرتن و کوشتن نەکەوتووه.
لەگەڵ لەسێدارەدانی شێخ سەعید و هەڤاڵانی هەستی نەتەوەیی پتر بەهێزبووە پتر کەوتووەتە چالاکی ڕامیاری و کە زانی لە تورکیا جێی نابێتەوه، خۆی و شەش لە براکانی ڕوو دەکەنە سووریا لە شاری دیمەشق
ئۆسمان سەبری - ئاپۆ ئۆسمان
ئەژین کاوە
ناو: ئەژین
ناوی باوک: کاوە
ساڵی لەدایکبوون: 1998
شوێنی لەدایکبوون: سلێمانی
ژیاننامە
کچە هونەرمەندی لاو ئەژین کاوە، دەرچووی بەشی فیلمسازیی سینەمایە لە کۆلێژی هونەر لە زانکۆی سلێمانی، کچی هونەرمەندی بواری شانۆ و دراما کاوە جوتیارە. ئەژین کاوە خاوەنی خەڵاتی یەکەمی دەزگای ڕوانگەیە ‌لەسەر کوورتە فیلمی (1 بۆ 6) لە ‌فێستیڤاڵی سینەمای هەولێر.[1]
ئەژین کاوە
گردی شاخی کوورە
شاخی کوورە یەکێک لە گردە مێژوویی و شوێنەوارییەکانی دەڤەری گەرمیان لە پارێزگای سلێمانییە کە مێژووەکەی بۆ نزیکەی 4 هەزار ساڵ پێش زایین دەگەڕیتەوە. لە ئێستادا تیمی زانکۆی گلاسکۆی بریتانی بە هەماهەنگی و هاوکاری بەشی پشکنینی بەڕێوەبەرایەتی شوێنەوار و کەلەپووری گەرمیان سەرقاڵی کاری کنە و پشکنینی شوێنەوارین بۆ ئەم گردە. [1]
گردی شاخی کوورە
لیلیا پێشڕەو شوانی
ناو: لیلیا
نازناو: شوانی
ناوی باوک: پێشڕەو شوانی
ناوی دایک: جوان شوانی
ڕۆژی لەدایکبوون: 06-03-2013
شوێنی لەدایکبوون: مانچستەر - بەریتانیا
ژیاننامە
لیلیا پێشڕەو شوانی لە 06-03-2013 لە شاری مانچستەری بەریتانیا لەدایکبووە.
زۆر حەز بە وێنەکێشان دەکات و خاوەنی کۆمەڵێک تابلۆیە، لە پێشبڕکێی قوتابخانەکەیدا بەتابلۆی (ئۆڤەر سینکەر) بەشدار بوو، پلەی یەکەمی بەدەست هێناوە. لە هەمانکاتدا لیلیا پیانۆ لێدەدات و زۆر بەهرەمەندە لە زانستدا بەگشتی و هەروەها حەزی کۆکردنەوەی بەرد و کریستاڵی هەیە. [1]

.
لیلیا پێشڕەو شوانی
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناونیشانی پەڕتووک: سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناوی نووسەر: ڕەشید کەرکووکی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
بابەتی نوێ
ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت (لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا)
ناونیشانی پەڕتووک: ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت، لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا
ناوی نووسەر: سەید عەبدولڕەحمان سەیادەت
ساڵی چاپ: 2019
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم

دەربارەی ئەم پە
ڕۆڵ و پێگەی حاجی بابەشێخی سەیادەت (لە ڕووداوە کۆمەڵایەتی و سیاسییەکانی کوردستاندا)
شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ناونیشانی پەڕتووک: شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ناوی نووسەر: جاک کانفیڵد
ناوی وەرگێڕ: نەزانراو
دەزگای پەخش: سایە
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم
ئەم پەڕتووکە دەربارەی ئەو چیرۆکانەیە کە بەڕاستی لە ژ
شۆربای مریشک؛ بۆ بەهێزکردنی دەروون
ئازارەکانی ڤارتەری لاو
ناونیشانی پەڕتووک: ئازارەکانی ڤارتەری لاو
ناوی نووسەر: یۆهان ڤۆلڤگانگ ڤۆن (گۆتە)
وەرگێڕان لە ئەڵمانییەوە: سەعید فەیروز ئابادی
ناوی وەرگێڕ: هیمداد حوسێن و سەنگەر نازم
وەرگێڕان لە زمانی: فارسییەوە
ئازارەکانی ڤارتەری لاو
وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە
شوێن: کوردستان
ساڵی درووستکردنی وێنەکە: 2023
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە.
ناوی درووستکەر: نەناسراو [1]
وێنەیەکی جەلال تاڵەبانی کە بە وێنەی 1183 شەهید درووستکراوە
جانتاکەی ئارۆ
ناونیشانی پەڕتووک: جانتاکەی ئارۆ
ناوی نووسەر: عوسمان دەروێش
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
جانتاکەی ئارۆ
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناونیشانی پەڕتووک: سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ناوی نووسەر: ڕەشید کەرکووکی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
سیاسەتی جینۆساید و کورد قڕان
ماڵئاوا گوڵی خەم 4
ناونیشانی پەڕتووک: ماڵئاوا گوڵی خەم
ناوی نووسەر: هیمداد حوسێن
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: ئاوێر
ساڵی چاپ: 2021
ژمارەی چاپ: چوارەم
[1]
ماڵئاوا گوڵی خەم 4
دیاری فەرەیدون
ناو: دیاری
ناوی باوک: فەرەیدون
ژیاننامە
دیاری فەرەیدوون، پسپۆڕی ئێسک و شکان. [1]
دیاری فەرەیدون
ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (صافی)دا
ناونیشانی پەڕتووک: ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (سافی)دا.
ناوی نووسەر: عوسمان عەبدوڵڵا فەرەج
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زانکۆی سەڵاحەدین، کۆلێژی پەروەردە
ساڵی چاپ: 2011
[1]
ڕەهەندی مۆسیقی لە شیعرە کوردییەکانی (صافی)دا
زانیار محەمەدی نکوو - زانیار زارالێ
ناو: زانیار
نازناو: زارالێ
ناوی باوک: عومەر
ناوی دایک: زارا
ڕۆژی لەدایکبوون: 19-11-1993
شوێنی لەدایکبوون: بۆکان
ژیاننامە
«زانیار محەمەدی نکوو» لەدایکبووی 19 نۆڤەمبەری 1993 یە (28ی خەزەڵوەری 137
زانیار محەمەدی نکوو - زانیار زارالێ
گردی تلێ
گردی شوێنەواری تلێ، یەکێک لە گردە مێژووییە کۆنەکانی باشووری کوردستانە کە لە ڕووی جوگرافییەوە دەکەوێتە نێوان شارەدێی سەروچاوە و حاجیاوا لە سنووری ئیدارەی ڕاپەڕین. ئەم گردە چەند ساڵێک لەلایەن تیمێکی زان
گردی تلێ
چەند دیمەنێک لە جوانترین ناوچە شوێنەوارییەکانی بادینان
شوێن: دهۆک
ڕۆژی گیرانی وێنەکە: 25-05-2023
شوێنەکانی ناو وێنەکە: خنس
ناوی وێنەگر: بڵند تاهیر
ئەمە شوێنەواری خنسە لە سنووری قەزای شێخان، کە مێژووەکەی بۆ سەردەمی پاشا سەنحاریب، پاشای ئاشوورییەکان (70
چەند دیمەنێک لە جوانترین ناوچە شوێنەوارییەکانی بادینان
سەروەر مەحمود
ناو: سەروەر
ناوی باوک: مەحمود
ساڵی لەدایکبوون: 1984
شوێنی لەدایکبوون: کەلار

ژیاننامە
سەروەر مەحمود تەمەن 39 ساڵ لەدایکبووی شاری کەلارە، ئەو کوڕە کوردەیە کە لە ڕووداوی ئاگرکەوتنەوەکەی وڵاتی بەری
سەروەر مەحمود
لیلیا پێشڕەو شوانی
ناو: لیلیا
نازناو: شوانی
ناوی باوک: پێشڕەو شوانی
ناوی دایک: جوان شوانی
ڕۆژی لەدایکبوون: 06-03-2013
شوێنی لەدایکبوون: مانچستەر - بەریتانیا
ژیاننامە
لیلیا پێشڕەو شوانی لە 06-03-2013 لە شاری مانچس
لیلیا پێشڕەو شوانی
ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ناونیشانی پەڕتووک: ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ناوی نووسەر: گوڵەباخ حوسین ئەحمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زانکۆی سەڵاحەدین، کۆلێژی پەروەردە
ساڵی چاپ: 2010
ئەزموونی شیعری کوردی ڕۆژهەڵات کوردستان، کرمانجی ناوەڕاست 1980-2014
ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجی خواروو 2000-2012)
ناونیشانی پەڕتووک: ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجیی خواروو 2000-2012)
ناوی نووسەر: هێرۆ حوسام الدین محی الدین
شوێنی چاپ: چەمچەماڵ
چاپخانە: زانکۆی چەرموو، کۆلیژی پەروەردە
ساڵی چ
ئیرۆتیک لە شیعری ژنانی باشووری کوردستاندا (کرمانجی خواروو 2000-2012)
کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا
ناونیشانی پەڕتووک: کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا، بە نموونە دەقەکانی: (قوبادی جەلیل زادە، لەتیف هەڵمەت ، دڵشاد عەبدوڵڵا ).
ناوی نووسەر: شاخەوان فەرهاد محەمەد
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: زا
کورتیلە شیعر لە ئەدەبی هاوچەرخی کوردیدا
پارت و رەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007)
ناونیشانی پەڕتووک: پارت و ڕەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007). توێژینەوەیەکی مێژوویی سیاسییه.
ناوی نووسەر: شەیما سەعید حەمەلاو
شوێنی چاپ: سلێمانی
چاپخانە: زانکۆی سلێمانی، کۆلێژی زانستە
پارت و رەوتی ئیسلامی سیاسی کوردی لە تورکیا (1983-2007)
یاریگای تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەر بە شاری پاوە ساڵی 2023
شوێن: یاریگای تۆپی پێی گوندی گەورەدێ ی بانەوەری شاری پاوە
ساڵی گیرانی وێنەکە: 2023
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (یاریگەی تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەربە شاری (پاوە) . ئەم دێیە گەورەیە، 125 کیلۆمەتر
یاریگای تۆپی پێی گەورەدێی بانەورەی سەر بە شاری پاوە ساڵی 2023
گردی جۆگەی شاری سلێمانی ساڵی 1955
شوێن: گەڕەکی گردی جۆگە ی شاریسلێمانی
ساڵی گیرانی وێنەکە:1955
کەسایەتییەکانی ناو وێنەکە: (گەڕەکی گردی جۆگەی شاری سلێمانی، کە دەشتێکی پان و پەرینە و لە وێنەکەدا تەنیا دوو تانکی ئاو دیارە، لەگەڵ گۆڕی م
گردی جۆگەی شاری سلێمانی ساڵی 1955
مەولانا و ڕازی نەی
ناونیشانی پەڕتووک: مەولانا و ڕازی نەی
ناوی نووسەر: خوسرەو جاف
شوێنی چاپ: هەولێر
چاپخانە: چاپخانەی ڕۆژهەڵات
ساڵی چاپ: 2015
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم [1]
مەولانا و ڕازی نەی
درەختی مەرگ
ناونیشانی پەڕتووک: درەختی مەرگ
ناوی نووسەر: سەڵاح جەلال عەبدوڵڵا
شوێنی چاپ: سلێمانی
چاپخانە: جارانی سلێمانی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: چاپی یەکەم. [1]
درەختی مەرگ
گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03
ناونیشانی پەڕتووک: گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03.
ناوی نووسەر: ڕێوار حەمەتۆفیق و مامۆستا جەعفەر
شوێنی چاپ: سلێمانی
ساڵی چاپ: 2023
ژمارەی چاپ: یەکەم [1]
گۆران لە یادەوەریی هاوچەرخەکانیدا؛ بەرگی 01-02-03
ئەشکەوتی مێژوویی کونەشەمشەم
ئەشکەوتێکی دێرینە و هاوتای چاخی ئەشکەوتی هەزار مێردە ، پاشماوەی هەڵکۆڵین و کەرەستەی بەردین و دەفرو سواڵەت و هونەر بەڵگەی درووستن ، هونەرسازی سەر پارچە گڵینەکان و ئامادەسازی توخمەکان سەردەمی لولوی و کا
ئەشکەوتی مێژوویی کونەشەمشەم
گردی شاخی کوورە
شاخی کوورە یەکێک لە گردە مێژوویی و شوێنەوارییەکانی دەڤەری گەرمیان لە پارێزگای سلێمانییە کە مێژووەکەی بۆ نزیکەی 4 هەزار ساڵ پێش زایین دەگەڕیتەوە. لە ئێستادا تیمی زانکۆی گلاسکۆی بریتانی بە هەماهەنگی و ه
گردی شاخی کوورە
ئامار
بابەت 453,390
وێنە 92,978
پەڕتووک PDF 16,693
فایلی پەیوەندیدار 77,046
ڤیدیۆ 791
میوانی ئامادە 5
ئەمڕۆ 2,720
ڕاپرسی
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!
بۆ پێشخستنی کارەکانی ڕێکخراوەکەمان و باشترکردنی ماڵپەڕەکەمان تکایە وەڵامی پرسیارەکانی ئەم ڕاپرسییەمان بدەرەوە..
زۆر سوپاس بۆ هاوکاریتان!
   ڕاپرسی دەربارەی ڕێکخراوی کوردیپێدیا و ماڵپەڕەکەی!

Kurdipedia.org (2008 - 2023) version: 15.05
| پەیوەندی | CSS3 | HTML5

| کاتی ئافراندنی لاپەڕە: 1.344 چرکە!