🏠 البداية
ارسال
کوردیی ناوەڕاست (# 242,402)
Kurmancî - Kurdîy Serû (# 56,325)
English (# 2,435)
کرمانجی - کوردیی سەروو (# 5,105)
هەورامی (# 61,741)
لەکی (# 18)
Kurdîy Nawerast - Latînî (# 1,155)
عربي (# 10,442)
فارسی (# 2,503)
Türkçe (# 1,098)
עברית (# 10)
Ελληνική (# 13)
Française (# 230)
Deutsch (# 395)
Nederlands (# 126)
Svenska (# 57)
Español (# 26)
Italiano (# 38)
Pусский (# 766)
Fins (# 11)
Norsk (# 13)
日本人 (# 18)
中国的 (# 11)
Հայերեն (# 10)
اتصال
حول كورديبيديا!
FacebookKurdipedia on Facebook
TwitterKurdipedia on Twitter
Dark modeDark Mode
المزيد
Kurdipedia
🔎 کوردیی ناوەڕاست Menu
🏠|📧|حول كورديبيديا!|المکتبة|📅
🔀 موضوع عشوائي
❓ المعاينة
📏 قوانين الأستعمال
🔎 بحث متقدم
➕ ارسال
🔧 الأدوات
🏁 اللغات
🔑 حسابي
✚ موضوعات جديدة
👫 عائشة التيمورية
عائشة التيمورية (1840-1902) هي عائشة عصمت بنت إسماعيل باشا بن محمد كاشف تيمور، شاعرة مصرية ولدت في أحد قصور «درب سعادة» وهو أحد أحياء الدرب الأحمر حين كانت تلك المنطقة مقرًا للطبقة الأرستقراطية ولعائل
👫 عائشة التيمورية
👫 عصمت شاريف وانلي
إعداد/ ليكرين خاني
عصمت شريف وانلي من الشخصيات الكردية البارزة، حاول وعمل علی تمثيل الكرد في الدول الأوروبية من خلال المؤتمرات الدولية إلی جانب خدمة القضية الكردية من خلال دراساته العديدة في مختلف ال
👫 عصمت شاريف وانلي
👫 يلماز كونَي
يلماز كونَي (بالتركية: يلماز كوني)‏ مخرج وممثل ومؤلف كردي، يعتبر الأشهر إطلاقا في كردستان و تركيا.
ولد في قرية اينجه التابعة لمدينة أضنه في 1 إبريل 1937 من أبويين كرديين. دخل عالم السينما عام 1957 كم
👫 يلماز كونَي
👫 آري جان سرحان
موسيقي وعازف وملحن سوري ولد في الحسكة، تخرج من المعهد العالي للموسيقا في دمشق.بذل جهداً شخصياً في تعلم العزف علی آلة البزق مستفيداً من مراقبة ضيوف والده الذين يعزفون عليها، ولكن المشكلة التي واجهته هي
👫 آري جان سرحان
👫 هادي بهلوي
الشاعر “هادي بهلوي” من مواليد 1948 قرية “كرزين” غرب قامشلو، درس فيها المرحلة الابتدائية، و في عام 1962 حصل علی الشهادة الإعدادية في مدينة قامشلو، والثانوية في مدينة الحسكة.
تخرج الراحل من جامعة حلب (
👫 هادي بهلوي
👫 نادر نادروف
وافت المنية أحد وجهاء المجتمع الكوردي في كازاخستان، المهندس والعالم الشهير رئيس منظمة بربانك نادر نادروف بعد حياة مليئة بالإنجازات والاكتشافات عن عمر ناهز 89 عاما.
واشتهر نادروف عالمياً باكتشافاته في
👫 نادر نادروف
👫 حسيب صالح
شخصيات خالدة
في ذكرى رحيل الأستاذ الراحل حسيب صالح..
الأستاذ الراحل حسيب صالح من الشخصيات المشهورة في كوردستان العراق.. كنت أسمع من والدي ومن أخي شيرزاد عن هذه الشخصية الكوردية السياسية والعلمية ال
👫 حسيب صالح
📖 سياسي كوردي: خطة تركيا توطين مليون سوري بغربي كوردستان «تبعث الريبة»
أكد قيادي كوردي سوري، اليوم السبت، أن ما صرحت به تركيا عن توطين مليون سوري أمر يبعث الخوف والريبة من تغيير ديموغرافي للمناطق الكوردية في غربي كوردستان (كوردستان سوريا) مشيرا أن توطينهم قرب الحدود السو
📖 سياسي كوردي: خطة تركيا توطين مليون سوري بغربي كوردستان «تبعث الريبة»
📖 كبير محللي مجموعة الأزمات الدولية : أمريكا لن تعترف بالإدارة الذاتية سياسياً في المرحلة الحالية
أوضح الباحث نوح بونسي، كبير محللي مجموعة الأزمات الدولية للشؤون السورية، أن أمريكا ترى أن مستقبل شمال سوريا السياسي يجب أن يتم إقراره عن طريق مفاوضات بين السوريين أنفسهم، مشيراً إلى أن واشنطن تركز حال
📖 كبير محللي مجموعة الأزمات الدولية : أمريكا لن تعترف بالإدارة الذاتية سياسياً في المرحلة الحالية
📖 سيرغي لافروف : ننظر إلى مسألة الاستفتاء على أنها تعبير عن رغبة الشعب الكوردي
أجرت شبكة رووداو الإعلامية، مقابلة حصرية مع وزير الخارجية الروسي، سيرغي لافروف، حيث تم التطرق خلال المقابلة الى مسألة الإستفتاء وإستقلال إقليم كوردستان، بالإضافة الى مناقشة حل المسألة الكوردية في منطق
📖 سيرغي لافروف : ننظر إلى مسألة الاستفتاء على أنها تعبير عن رغبة الشعب الكوردي
📖 الفنانة التشكيلية اميرة الونداوي: المشاركة بصنع استقلال كردستان، هو أكثر واجب مقدس
الفنانة التشكيلية اميرة الونداوي التي تعيش الآن في المانيا من اللواتي دافعن عن قضية الشعب الكوردي من خلال لوحاتها التي تجسد حب الوطن و الاعتزاز بثقافة و تاريخ الشعب، اميرة الآن بصدد انجاز لوحة خاصة با
📖 الفنانة التشكيلية اميرة الونداوي: المشاركة بصنع استقلال كردستان، هو أكثر واجب مقدس
📖 بارزاني ل «الحياة»: الدولة مقسّمة ... ولسنا مَنْ فرّط بوحدة العراق
لا يمكن التراجع عن الاستفتاء. قالها رئيس إقليم كردستان العراق مسعود بارزاني بوضوح في حوار مع «الحياة». وفي شأن التوقيت (في 25 أيلول- سبتمبر المقبل) «القيادة السياسية الكردستانية قررت... والاستفتاء حق
📖 بارزاني ل «الحياة»: الدولة مقسّمة ... ولسنا مَنْ فرّط بوحدة العراق
📖 أثيل النجيفي : الاستفتاء شان كوردي
تحدث محافظ نينوى السابق، وقائد قوات حرس نينوى، أثيل النجيفي، عن موقفه من استفتاء إقليم كوردستان، ورؤيته للأوضاع المتأزمة بين أربيل وبغداد، وكذلك عن أبرز التطورات على الساحتين الكوردستانية والعراقية.وأ
📖 أثيل النجيفي : الاستفتاء شان كوردي
📖 مسؤول أمريكي: إذا أصبحت كوردستان دولةً مستقلةً فسوف يحميها المجتمع الدولي
بيتر غالبريت، أول سفير أمريكي في كرواتيا بعد انفصالها عن يوغسلافيا عام 1991، وقضى سنوات طويلة من حياته في البحث بالقضية الكوردية، ويؤكد أنه إذا لم يعلن الكورد استقلالهم فإنه لن يقوم أحد بحمايتهم، مشير
📖 مسؤول أمريكي: إذا أصبحت كوردستان دولةً مستقلةً فسوف يحميها المجتمع الدولي
📖 رئيس اتحاد علماء الإسلام بكوردستان: نسعى لدولة كوردستانية ومن واجب الجميع المشاركة بالاستفتاء
تحدث رئيس اتحاد علماء الدين الإسلامي في إقليم كوردستان، الدكتور عبدالله ويسي، عن استفتاء استقلال إقليم كوردستان، ووجهة النظر الشرعية حيال حق الشعوب في تقرير مصيرها.وأكد الدكتور عبدالله ويسي في مقابلةٍ
📖 رئيس اتحاد علماء الإسلام بكوردستان: نسعى لدولة كوردستانية ومن واجب الجميع المشاركة بالاستفتاء
📖 البارزاني: تأجيل الاستفتاء غير وارد على الإطلاق
جدد رئيس إقليم كوردستان، مسعود البارزاني، تأكيده على إجراء استفتاء استقلال الإقليم، في موعده المقرر في الخامس والعشرين من أيلول المقبل، مشيراً إلى أنه خلال اتصاله مع وزير الخارجية الأمريكي ريكس تيلرسو
📖 البارزاني: تأجيل الاستفتاء غير وارد على الإطلاق
📖 البارزاني: وزير الدفاع الأمريكي أكد أن بلاده ليست ضد الاستفتاء ولكن المشكلة في التوقيت
أكد البارزاني أن عقدة عدم الاعتراف بالآخر تتحكم بمن يحكم بغداد، وأن العرب السنة باتوا الخاسر الكبير، وأنه نصحهم باكراً بإقامة إقليم لهم، مشيراً إلى أن فترة حكم نوري المالكي في بغداد عمّقت رغبة أهل الإ
📖 البارزاني: وزير الدفاع الأمريكي أكد أن بلاده ليست ضد الاستفتاء ولكن المشكلة في التوقيت
📖 الرئيسة المشتركة ل(PYD): واجبنا الدفاع عن الكرد في المنطقة كلها إذا ما وقع عليهم الخطر
اكدت عائشة حسو الرئيسة المشتركة لحزب الاتحاد الديمقراطي (PYD)، أن وحدات حماية الشعب والمرأة الكردية ينظر لهم كرموز للدفاع عن قيم الحق في العالم والمنطقة، وواجبها الدفاع عن اخوانهم الكرد في المنطقة كله
📖 الرئيسة المشتركة ل(PYD): واجبنا الدفاع عن الكرد في المنطقة كلها إذا ما وقع عليهم الخطر
📖 بالوثائق العثمانية.. مؤرخ كوردي يسرد سيرة نضال الشيخ عبدالسلام البارزاني وإعدامه على يد العثمانيين
تأتي الذكرى السنوية لإعدام الشيخ عبدالسلام البارزاني، الذي أعدمته الدولة العثمانية بتاريخ 14/12/1914 في مدينة الموصل. ويقول الصحفي والمؤرخ الفرنسي الشهير، كريس كوجيرا، إن الشيخ عبدالسلام البارزاني، هو
📖 بالوثائق العثمانية.. مؤرخ كوردي يسرد سيرة نضال الشيخ عبدالسلام البارزاني وإعدامه على يد العثمانيين
📖 المفكر والكاتب الإيراني صادق زيباكلام: الاسرائيليون تجاوزوا مرحلة الاحتياج لأن تكون لهم قواعد في اربيل
رووداو ديجيتال

في حوار خاص مع شبكة رووداو الإعلامية، يسلط الكاتب والمفكر الإيراني، صادق زيباكلام، الضوء على العلاقات بين أربيل وطهران، والصواريخ التي تطلقها إيران على إقليم كوردستان، ويعزو ذلك إلى
📖 المفكر والكاتب الإيراني صادق زيباكلام: الاسرائيليون تجاوزوا مرحلة الاحتياج لأن تكون لهم قواعد في اربيل
👫 فلك الدين كاكائي
فلك الدين كاكائي (مواليد 1943 في مدينة كركوك) وهو سياسي وأديب كردي عراقي ووزير ثقافة سابق في حكومة إقليم كردستان العراق ومستشار رئيس الإقليم مسعود البرزاني، أنضم في بداية حياته السياسية إلی الحزب الشي
👫 فلك الدين كاكائي
👫 صادق بهاءالدين آميدي
نعود اليكم بحلقة جديدة من سلسلة حلقات لنتذكر مبدعينا الذي واظبت قدر الامكان في التذكير بالعديد من الشخصيات الادبية والثقافية والفنية الكوردية
كلما مرت علينا ذكرى رحيلهم بأسلوب مختصر مع التركيز على اه
👫 صادق بهاءالدين آميدي
👫 حسن حجي سليمان
الشاعر والصحفي الكوردي حسن حجي سليمان، أو كما هو معروف ( حسن إلياس محي حجي سليمان)، من مواليد أرمينيا ( 26 تشرين الثاني 1951)، ناحية فيدة ( آرارات)، قرية تايتان.
ترعرع في كنف عائلة قروية فقيرة تعمل
👫 حسن حجي سليمان
👫 كربيت خاجو
سنتذكر في هذه الحلقة من سلسلة لنتذكر مبدعينا فنان ومغني آخر عتيق كالتحفة الاثرية كنز لن يفنى ابداً قدم خلال عمره الطويل مئات الاغاني الملحمية والفولكلورية الكوردية بداً من شمال كوردستان الى غربها وصول
👫 كربيت خاجو
👫 حمه جزا
في هذه الحلقة من سلسلة لنتذكر مبدعينا سنتناول حياة فنان وبيشمركة كوردي ناضل في سبيل كوردستان بشتى الوسائل بالغناء والسلاح،
ترك اثراً كبيراً في قلوب ابناء الشعب الكوردي وخزينة من الاغاني الكوردية الفو
👫 حمه جزا
📌 کوردیپێدیا، پێویستی بە ئەرشیڤوانانە لە باکوور، رۆژهەڵات و رۆژاوای وڵات. تکایە سی ڤی-یەکانتان بۆ کوردیپێدیا بنێرن.
📌 Kurdîpediya bi arşîvvanan re hewceye ji bakur, rojhilat û rojavayê Kurdistanê ve. Ji kerema xwe CV ya xwe ji Kurdîpediya re bişînin.
📌 Kurdipedia hiring archivists from North, East and West Kurdistan. Please send your CV to Kurdipedia.
👫 الشخصیات
محمد سعيد دقوري
💎 المواقع الأثریة
جسر عين ديوار
👫 الشخصیات
زارا حسن محمد
👫 الشخصیات
ريبر هبون
📖 بحوث قصیرة
التَحيُّز وهَتْكُ الأمانةِ ...
📖 ​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ | صنف: بحوث قصیرة | لغة السجل: 🇸🇪 Svenska
⠪ شارک
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
👍
⭐ تقييم المقال
1 صوت 1 ⭐
⭐⭐⭐⭐⭐ ممتاز
⭐⭐⭐⭐ جيد جدا
⭐⭐⭐ متوسط
⭐⭐ ليست سيئة
⭐ سيء
☰ المزيد
⭐ أضف الی مجموعتي
💬 اعطي رأيک بهذا المقال!

✍️ تأريخ السجل
🏷️ Metadata
RSS

📷 أبحث علی صورة السجل المختار في گوگل
🔎 أبحث علی سجل المختار في گوگل
🏁 الترجمة
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0
✍️✍️ تعديل السجل
| 👁️‍🗨️

​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
En avundsjuk Gud finns i varje religion. Bra då att imamen Seyran Ateş och teologen Christoph Markschies inte är sådana som hela tiden anser sig veta vad som är rätt.
Chrismon: Seyran Ateş, när kände ni att er liberala moskéförsamling skulle bli en framgång?
Seyran Ateş: 2009, då idén föddes.
Redan åtta år före församlingen grundades?
Ateş: Ja, då befann jag mig på den tyska islamkonferensen. Den dåvarande inrikesministern Wolfgang Schäuble ställde sig gång på gång frågan: Var finns egentligen de liberala muslimerna, varför gör de inget? Som vänsteraktivist och feminist har jag alltid engagerat mig. Därför grundade jag en liberal församling, är föreståndare för det allmännyttiga aktiebolaget och accepterad av församlingen som imam – trots hård kritik av de muslimska förbunden.
Är det idag möjligt för religioner att leva fredligt sida vid sida, Christoph Markschies?
Christoph Markschies: I den här moskén, absolut! Om vi betänker att en evangelisk församling här beviljat en hotad moské gästrätt, då befinner vi oss i en bra tid. Men fäster vi blicken på meningsskiljaktigheter både här i landet och i andra länder måste vi säga att det vid sidan av den glada utvecklingen också finns religiösa inbördeskrig, religiöst förtryck, flykt och fördrivning.
Ni kämpar för tolerans. Var går personligen gränsen för er?
Ateş: Jag har ett oändligt stort hjärta, ett varm, barmhärtigt hjärta. Men mitt politiska förnuft ger jag inte upp bara därför. Jag kämpar för religionsfrihet, för kvinnors rättigheter och för fri- och rättigheter som de är formulerade i grundlagen. Hos oss finns kvinnliga böneledare, och kvinnor skiljs inte från männen vid bön. Det gör konservativa muslimer ursinniga.
Ni får mordhot – uppenbart av islamister – och har personligt skydd.
Ateş: För närvarande kan man bara öppet driva en sådan liberal moské i den så kallade västvärlden där regeringarna är beredda att garantera säkerheten. Jag är oändligt tacksam för att Tyskland skyddar mig så att jag kan utföra mitt arbete. Det har inte Salman Rushdie fått uppleva, och alla aktivister i de muslimska länderna hamnar snarast i fängelse eller tvingas i exil. Det stora merparten av de konservativa muslimerna och deras kritik gör att personskyddet är nödvändigt. De gör anspråk på religionsfriheten och måste förklara varför de inte medger vår liberala församling denna frihet och kallar oss otrogna. Inom sitt eget religionssamfund är de blinda för mångfalden.
Finns det i judendomen, kristendomen och islam något slags medfött fel – att toleransen inte är tillräckligt rotad där? Mänskliga rättigheter kämpas ofta för med motstånd från kyrkan!
Markschies: Jag ser det på ett annat sätt: De moderna fri- och rättigheterna kämpade man för i Europa ömsom med kyrkorna, ömsom mot: Den franska människorättsdeklarationen riktades visserligen skarpt mot den katolska kyrkan, men har många kristna inslag. De tre nämnda religionerna har i sina traditioner våldspotential, men också fredspotential. Våldspotentialens begränsning i modern tid är tyvärr inte irreversibel, men förhoppningsvis är den åtminstone det i våra europeiska samhällen. Jag skulle därför inte tala om ett medfött fel i alla tre religioner, utan om att man har begått vissa fel när man hanterat sina traditioner.
Passar sanning och tolerans ihop?
Markschies: Utan tvekan. Annars vore det ju ingen tolerans, utan som att säga ”Gör vad du vill bara!”. Man är tolerant när man låter någonting annat få råda, för sanningen i sina egna principers skull – till exempel för frihetens skull, den som Kristus skänkt oss.
Ateş: Sanningen! Jag hör ordet nästan dagligen. Vi liberala muslimer får alltid samma kritik: Er islam är inte sann islam. Profeten vill något annat, Gud vill något annat. Denna kritik fylls ofta på med bekännelsen ”det finns ingen gud värdig dyrkan utom Gud!”. Det tolkar många som en appell till intolerans. Men sant är att det i alla tre religioner finns en avundsjuk gud.
Markschies: Det som är bra är att var och en av dessa religioner i sin teologi också innehåller inslag som sätter gränser för det egna sanningsanspråket. I Bibeln är det en tydlig åtskillnad mellan Guds sanning och den som människorna kan känna till. Jesus från Nazareth ifrågasätter bestämt dem som hela tiden anser sig veta vad som rätt. I mångreligiösa samhällen måste människor med olika sanningar kunna leva med varandra, och Bibeln erbjuder utgångpunkter för en sådan hållning.
Ateş: Det måste vara möjligt att vara sökande i tron. Men vissa muslimer ser många frågor som helt avgörande: En kvinna får inte vara imam. Bön ska ske fem och inte tre gånger om dagen. Som motivering läggs ofta fram att det har lärt mig av min faster, min farbror, min far, min imam. Hur kan kritikerna inte veta att en kvinna inte kan vara imam? Redan på Mohammeds tid var kvinnor böneledare i församlingen. I vår församling säger vi aldrig att det vi gör är rätt och det andra gör är fel.
Sedan många år för ni en strid mot slöjbärande. Är ni inte också intoleranta då?
Ateş: När jag kämpar för kvinnors rättigheter är jag gärna intolerant, om någon då får för sig att anse att min position är intolerant.
Markschies: Vad skulle det vara för tolerans om den inte hade några gränser? När andra människors grundläggande fri- och rättigheter sätts ur spel genom att åberopa ”tolerans”, då är det ingen tolerans. Tolerans betyder att på goda grunder låta andra uppfattningar och förhållningssätt råda – och verka för att de kan råda. Den som är tolerant gentemot extremister ödelägger sitt samhälle.
Återigen – slöjan!
Ateş: Jag har aldrig sagt att jag är emot slöjan. Jag kämpar emot att vissa myndighetspersoner bär slöja, lärare, domare, poliser. Jag kämpar dessutom kraftfullt – och på den punkten är jag väl intolerant – emot att barn bär slöja. För mig är det lika med barnmisshandel.
Ett liberalt samhälle måste alltså inte tillåta allt?
Ateş: Frihet innebär alltid också inskränkningar. Det finns kvinnor som låter sina döttrar ingå tvångsäktenskap, mödrar som håller fast sina döttrar vid könsstympning. Imamer i turkisk television försvarar kvinnlig omskärelse. Det som irriterar mig är när vi talar om slöjan så handlar det genast bara om religionsfrihet. Men viktigt är faktiskt vad det står för politiskt och socialt.
Markschies: Slöjan symboliserar inte bara en personlig inställning. 1923 tog Huda Scha’arawi, den första ordförande i det egyptiska kvinnoförbundet, av sig sin slöja och kastade den demonstrativt i ett av Alexandrias hamninlopp. En spektakulär akt av befrielse. Däremot pressas idag kvinnor i Egypten, för övrigt också koptiska kristna, allt mer till att bära slöja.
Ateş: Vi får inte begränsa slöjdebatten till Tyskland eller Europa. I Iran dömdes precis en kvinna till tjugo års fängelse för att hon tagit av sig sin slöja. Jag tycker att det är märkligt att feminister som kämpar för kvinnors rättigheter här i landet försvarar slöjbärandet i Iran som ett tecken på religiös frihet. Varför? Gör de det för att de vill vara toleranta eller av rädsla för att beskyllas för att vara rasister?
Finns det tolerans i namn av det goda?
Markschies: En stridbar demokrati är inte intolerant. Demokrati måste exempelvis inskrida mot terrorister som vill förstöra demokratin. Men prohibitionen, alkoholförbudet i USA från 1920, var intolerans i namn av det goda. Vuxna måste lära sig att själva bestämma över sin alkoholkonsumtion.
Förväxlar vi allt för ofta religion med seder och bruk?
Markschies: Ja. I byakyrkorna på tidigt 1900-tal satt kvinnor och män i det här landet fortfarande åtskilda. Gifta och ogifta var tvungen att klä sig olika. Det har inte så mycket med religion att göra, utan mer med samhälleliga normer. När människor sitter bredvid varandra idag är det naturligtvis något som välkomnas ur en kristen synpunkt. Människors jämlikhet inför Gud blir tydlig på det sättet. Men att skilja på religion och sedvänjor förblir fortsatt en utmaning för judendomen, kristendomen och islam.
Ateş: Det är påfallande att många muslimer överhuvudtaget inte frågar om vad som är meningen med alla regler, utan försöker bara följa dem formellt. Så är det också vid fastan. När ett sexårigt barn som går i grundskolan måste fasta och därmed samarbetar, eller när detta barn måste bära slöja, då måste man tydligt kritisera det.
Det är alltså ingen bra tid för religiös tolerans?
Ateş: Se själv vad som händer i Afghanistan, Pakistan, Marocko eller Egypten, och allt mer i Turkiet. För tio år sedan kunde man möta öppna, modernt klädda kvinnor, och nu bär många burka. Det har skett en regression, till och med i Indonesien som alltid gällt som exempel på ett liberalt, islamiskt land. Där finns det nu till och med en islamisk sedlighetspolis. I paraden på Istanbuls gator uppträder stora grupper av kvinnor med slöja och män i osmanska klädedräkter och barn med slöja. Det var otänkbart för tio år sedan. När jag var liten skulle man ha sagt: Vad är det där för bakåtsträvande byfånar?
Markschies: Regression är inte bara ett problem i islamiska samhällen. I Amerika, men också exempelvis i Ungern, Polen eller hos oss i Tyskland kan man efter 1900-talets stora såväl politiska som kulturella emancipationsrörelser notera olika former av regression. Tyvärr också i kristendomen i väst: Tänk på alla dem som i katolska kyrkan vill vrida tillbaka klockan till Andra Vatikankonsiliets reformer och irriterar sig på att man närmat sig judendomen och kyrkornas reformation.
Eller de konservativa protestanterna som betecknar sig själva som bibeltrogna och evangelikala!
Markschies: Här gäller det att differentiera noga: Det finns politiskt, höger snarare än vänster, sinnade evangelikala och mycket olika varianter av deras orienteringar ifråga om Bibeln. Det är så även i islam, judendomen och den katolska kyrkan att de rörelser som vill tillbaka till forna tiders värderingar vill helt olika saker.
Borde kyrkorna engagera sig mer för en liberal islam och oftare ifrågasätta de konservativa islamiska förbunden?
Ateş: Kyrkorna förhåller sig ofta mycket ängsligt gentemot förbunden. De kyrkliga företrädarna drar ofta kors, kippa och slöja över en kam. Det stör mig. I islam finns ingen symbolik, inte ens en enda symbol för hela det islamiska samfundet. Medan såväl kors som kippa representerar en trosutsaga, symboliserar slöjan sedlighet och moral. Kyrkorna anammar helt enkelt de muslimska förbundens narrativ att det här skulle handla om en trosfråga.
Markschies: Det finns inga onda avsikter bakom detta. Förbunden är just på många sätt först och främst deras enda samtalpartners, även om de bara representerar en svårbestämbar del av muslimerna i Tyskland. De kan ju helt enkelt inte skapa sig samtalspartners själva. Att slöja, kors och kippa alla på en och samma gång ses som religiösa symboler har ofta med bristande kunskaper att göra. Alltså: Lyssna, förklara och lär!
Ateş: Men varje kyrkoman vet ju att det finns olika strömningar inom islam, till exempel sunniter och shiiter. Om då förbunden säger att det inte kan finnas någon reformation inom islam, måste då både politik och kyrka se att det inte stämmer.
Markschies: Här finns det bestämt ett behov av att komma ikapp. Men känsligheten har vuxit och kritiken är numera vida spridd gentemot Turkisk-islamiska förbundet för religion, DİTİB, som är kopplat till den turkiska regeringen. Den evangeliska kyrkan är ju själv redan så mångfaldig att den kan tillvarata mångfald även i islam. Det gäller även för judendomen. Då samtalar vi också med såväl ortodoxa som liberaler och var och en får berätta vad som förenar oss och vad som skiljer oss åt.
Ska staten bestämma hur islam ska organiseras?
Ateş: Först och främst skulle man behöva ta reda på hur många muslimer det ens finns i Tyskland. Hittills har statistiker bara uppskattat antalet utifrån namnen i telefonkatalogen. Enkätundersökningar vore mycket bättre. Om man hade antalet så kunde man utveckla ett islamiskt råd och involvera de muslimer som faktiskt finns i hela sin mångfald.
Ett demokratiskt råd? Hittills har Tyskland bara erfarenhet av hierarkiska, kyrkliga strukturer. Går det att överföra dem?
Ateş: Islam har inga fasta strukturer som kyrkorna. Det finns ingen läroauktoritet överst, inga fasta imamer. Att vara imam är bara en roll. Tron är bara något mellan mig och min Gud. Det finns väldigt mycket individualism i islam. Därför måste man fundera över ett nytt koncept för att hantera islam.
Markschies: Att med tvång anpassa islam till de kristna kyrkornas struktur är överhuvudtaget ingen bra idé. Det har ju också tagit lång tid för dagens förhållande mellan kyrka och stat i Tyskland att utveckla sig, så som det präglar vårt land idag.
Vad är er personliga strategi för att hantera åsikter som går emot era egna?
Ateş: Jag blev politiskt intresserad under 80-talets Tyskland. Det vill säga, jag fick uppleva styrkan och kraften av medborgarrättsrörelserna och har lärt mig att älska civil olydnad.
Markschies: Jag har under de gångna åren lärt mig att inte allt måste diskuteras. Till exempel det faktum att kvinnor står framme vid altaret i den evangeliska kyrkan, en konsensus som i den evangeliska kyrkan helst inte längre ifrågasätts. För mig har det också blivit viktigare att förstå varför människor representerar en viss position. Samtidigt blir det allt klarare för mig hur mycket otrygghet och rädsla som finns. Det går inte ensamt bekämpa med argument.
När vi träffas igen om tio år, vad har då förändrats i det religiösa landskapet?
Markschies: Då hoppas jag att textkritiska utgåvor av Koranen även får läsas i Saudiarabien. Jag tror på vetenskapens upplysande kraft och tror att vi kommer att veta mycket mer om varandra. Slutligen kommer det religiösa landskapet i Europa att vara mycket mer varierat, och det kommer sannolikt att resultera i helt nya koalitioner.
Ateş: Till dess kommer det säkert i Wien, Paris, London och i många andra europeiska städer finns sådana församlingar som min egen och teologiska högskoleinstitut för en liberal islam.
Moderering: Claudia Keller och Eduard Kopp
(chrismon 9/2018)
Seyran Ateş, född 1963 i Istanbul, bosatt i Tyskland sedan 1969. När hon var 21 år blev hon skjuten och svårt skadad när hon hjälpte en ung turkiska. Hon blev senare advokat och har kämpat för kvinnors rättigheter. 2017 grundade hon i samma lokaler som en evangelisk församling i Berlin-Moabit sin liberala Ibn-Rushd-Goethe-moské. Där är hon också imam. Det gör att hon utsätts för hård kritik av fundamentalistiska muslimer.
Christoph Markschies, född 1962 i Berlin, undervisar i den antika kristendomen vid Humboldtuniversitet i Berlin. Från 2006 till 2010 var han där universitetsdirektör. Han leder institutet för kyrka och judendom och är ordförande för Die Kammer für Theologie der Evangelischen Kirche in Deutschland (EKD), som bereder teologiska deklarationer[1].

⚠️ دون هذا السجل بلغة (🇸🇪 Svenska)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
⚠️ Denna post har skrivits in (🇸🇪 Svenska) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!


🗄 المصادر
[1] 📡 موقع الكتروني | 🇩🇪 Deutsch | goethe
📚 الملفات ذات الصلة: 1
🖇 السجلات المرتبطة: 3
👫 الشخصیات
1.👁️Seyran Ateş
2.👁️سەیران ئاتەش
📅 تواریخ وأحداث
1.👁️27-09-2018
📂[ المزيد...]

⁉️ خصائص السجل
🏷️ صنف: 📖 بحوث قصیرة
🏳️ لغة السجل: 🇸🇪 Svenska
📅 تأريخ الأصدار: 27-09-2018
🗺 الدولة - الأقلیم: 🇩🇪 Germany
🌐 اللغة - اللهجة: 🇸🇪 سويدي
📙 الکتاب: 👪 علم الأجتماع
🌐 ترجم من اللغة: 🇩🇪 الماني

⁉️ البيانات الوصفية الفنية
✨ جودة السجل: 99% ✔️
99%
✖️
 30%-39%
سيء👎
✖️
 40%-49%
سيء
✖️
 50%-59%
ليست سيئة
✔️
 60%-69%
متوسط
✔️
 70%-79%
جيد جدا
✔️
 80%-89%
جيد جدا👍
✔️
 90%-99%
ممتاز👏
99%
✔️
تم أدخال هذا السجل من قبل (نالیا ئیبراهیم) في Sep 30 2019 1:36AM
👌 تمت مراجعة هذه المقالة وتحریرها من قبل (زریان سەرچناری) في Sep 30 2019 9:52AM
✍️ تم تعديل هذا السجل من قبل (نالیا ئیبراهیم) في Oct 2 2019 12:02PM
☁️ عنوان السجل
🔗
🔗
👁 تمت مشاهدة هذا السجل 17,291 مرة

📚 الملفات المرفقة - الإصدار
نوع الإصدار 💾📖🕒📅 👫 اسم المحرر
📷 ملف الصورة 1.0.135 KB Sep 30 2019 1:44AMنالیا ئیبراهیم
📊 أحصاء
   السجلات 384,969
  
الصور 70,061
  
الکتب PDF 14,198
  
الملفات ذات الصلة 58,283
  
📼 فيديو 281
  
🗄 المصادر 19,533
  
⁉️ خصائص السجل 1,230,441
  
السجلات المرتبطة 647,322

📚 المکتبة
  📖 المبحث الأول الأشوريون
  📖 أكراد سورية : التاريخ ...
  📖 مملكة الروبوتات
  📖 مكالمات تركية - عربیة ...
  📖 المزيد...


📅 التسلسل الزمني للأحداث
  🗓️ 28-06-2022
  🗓️ 27-06-2022
  🗓️ 26-06-2022
  🗓️ 25-06-2022
  🗓️ 24-06-2022
  🗓️ 23-06-2022
  🗓️ 22-06-2022


💳 تبرع
👫 زملاء کورديپديا
💬 تقييماتکم
⭐ المجموعات
📌 فعلي
محمد سعيد دقوري
محمد سعيد آغا الدقوري - منقذ اطفال حريق سينما عامودا :
رجل شجاع من عامودا عندما سمع بنشوب الحريق في سينما عامودا دخل بكل شجاعة إلی مبنی السينما و انقذ أكثر من 10 أطفال من الاحتراق المحكم و لم يتوقف إلی أن انهار البناء عليه فكان شهيد عامودا[1]

حينما احترقت السينما في 13 من تشرين الثاني عام 1960، كان محمد سعيد آغا الدقوري جالساً يحتسي الشاي داخل احدی المقاهي في البلدة، يسمع بحادث احتراق السينما يقوم علی عجلة ويركض باتجاه مكان السينما، لان ولده ايضاً كان من بين الطلبة الموجودين داخل السينما، و
محمد سعيد دقوري
جسر عين ديوار
الجسر الروماني أو جسر عين ديوار كما يُسمی محلياً، يقع علی نهر دجلة في قرية عين ديوار، ويبعد نحو 17 كم عن مدينة ديريك (المالكيّة) في أقصی شمال شرقي سوريا.
يُعتبر الجسر من أهم معالم المنطقة، يعود بنائه لعام 1164 م، وشُيد في عهد الأمير جمال الدين أمير جزيرة بن عمر(جزيرة بوطان) أواخر العهد العباسي.
كان الجسر أحد المعابر الرئيسية لطريق الحرير المشهور، والممر الوحيد للقوافل التجارية بسبب امتداد نهر دجلة آنذاك وتوسع مجراه.
بني الجسر من الأحجار البازلتية السوداء والجص، ولم يبقی منه سوی قوس واحد بعد أ
جسر عين ديوار
زارا حسن محمد
زارا حسن محمد
- مواليد مدينة قامشلي 1988
- خريجة أكاديمية اللغة والتاريخ وأدب الكردي 2013-2016
- خريجة و مدرسة لمادة الأدب الكردي بمعهد شهيد فيان أمارا لأعداد المدرسين2015- 2017
- تدريس اللغة الكردية 2012 - 2019
- تدريس أدب الكردي لجامعة روجافا لقسم الجنولوجيا 2019
- تدريس أدب الكردي لعدة أكاديميات 2014 -2020
- رئيسة لرابطة المرأة المثقفة 2018 – 2020
- عضوة للجنة الأدبيات الكردية قسم النقد وتقييم المواد للغة الكردية من 2016 لحتى الأن
- كاتبة قصة والمقالة[1]
زارا حسن محمد
ريبر هبون
ريبر هبون ريبر عادل أحمد ريبر هبون كاتب ، شاعر وناقد كوردستاني سوري، (ولد في مدينة منبج شمال سوريا- 2 نوفمبر 1987). صدر أول ديوان شعري له في عام 2016 بعنوان صرخات الضوء، وأول عمل نثري نقدي له في عام 2017 بعنوان أطياف ورؤى ، وبالإضافة لكتاب جوقات كوردستانية المشترك مع الشاعرة بنار كوباني وديوان شعري باللغة الكوردية بعنوان . Qêrînên roniyê ريبر هبون معلومات شخصية الميلاد 2 نوفمبر 1987 شمال سوريا الجنسية سوري الحياة العملية المهنة : تعليم موظف توعية سابق في منظمة أطباء بلا حدود، رعاية المسنين مؤسس
ريبر هبون
التَحيُّز وهَتْكُ الأمانةِ العلمية في كتاب أكراد سوريا
التَحيُّز وهَتْكُ الأمانةِ العلمية في كتاب (أكراد سوريا، التاريخ، الديموغرافية، السياسة).
محسن سيدا

في كتابه (أكراد سوريا، التاريخ، الديموغرافية، السياسة) يسعى الكاتب السوري مهند الكاطع جاهداً إلى نفي الوجود التاريخي للكرد في الجزيرة، مُجيّراً المصادر التاريخية الإسلامية لتصوّراته المُسبقة عن التاريخ الكردي بشكل عام والوجود الكردي في الجزيرة بشكل خاص.
يظهر للقارئ بجلاء ووضوح الانتقائية والاقصاء الممنهجين في تعاطي الكاتب مع المصادر التاريخية لبناء سردية تاريخية هشّة لا تصمد أمام النقد الت
التَحيُّز وهَتْكُ الأمانةِ العلمية في كتاب أكراد سوريا


Kurdipedia.org (2008 - 2022) version: 14.06
| 📩 contact@kurdipedia.org | ✔️CSS3 | ✔️HTML5
| وقت تکوين الصفحة: 0.406 ثانية
009647701579153 | 009647503268282
| 0031654710293


Kurdipedia Project is an initiative of
(Bakhawan Software 1998 - 2022)