Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,453
Bilder 105,008
Böcker 19,489
Relaterade filer 97,487
Video 1,398
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Dokument
Tog ställning mot hedersvål...
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
سطورة حب فرهاد و شيرين في آداب شعوب الشرق
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

جودت هوشيار

جودت هوشيار
#جودت هوشيار#

ثمة عدد كبير من الأساطير و الحكايات و القصص الشعبية الشائعة في فولكلور و أدب أكثر من شعب واحد ، لعل في مقدمتها الملحمة الشعرية فرهاد و شيرين أو خسرو و شيرين التي لها نصوص فولكلورية مختلفة و معالجات أدبية عديدة في التراث الثقافي لشعوب الشرق الأوسط و الأناضول و آسيا الوسطي .
و كما هو واضح من أسماء أبطال هذه الأسطورة و مسرح أحداثها و وقائعها أنها ( فارسية – كردية ) الأصل ، لأنها تستند الي وقلئع تأريخية حقيقية لها علاقة بالشعبين الفارسي و الكردي .
كان خسرو أحد آخر الحكام الفرس في نهاية الفترة التي سبقت الفتح الأسلامي لبلاد فارس أو العجم كما يقول العرب ، حيث حكم البلاد خلال الفترة الواقعة بين عامي ( 591- 628 ) م . و كانت شيرين زوجته ، و وردت سيرتهما في العديد من المصادر التأريخية . و أبرز من عالج هذه الأسطورة هو الشاعر الفارسي العظيم الفردوسي (940 -1020 ) م و ذلك في مؤلفه الشهير الشاهنامة .
لقد خلد الشاعر قصة حب خسرو و شيرين في ملحمة شعرية رائعة ، تعد من عيون الأدب الكلاسيكي الشرقي و العالمي ، بيد أنه لم يذكر شيئا عن فرهاد الذي ورد أسمه لأول مرة في مخطوطة تعود للمؤرخ الطاجيكي – الفارسي (بالامي ) كتبت في أواخر القرن العاشر . و المعروف أن (بالامي ) قد توفي في العام 996م .
أما الشاعر ( آغاجي ) الذي عاش في الفترة الممتدة من أواخر القرن العاشر الي منتصف القرن الحادي عشر ، فأنه يذكر أسم فرهاد حين يتحدث عن الأسطزرة الشعبية عن شق قناة عبر صخور جبل بيستون من جبال كردستان .
كما كتب الشاعر الأذري نظامي كنجوي ملحمة شعرية عن خسرو و شيرين و ذلك في العام 1181م و أهداها الي ذكري زوجته الحبيبة التي فارقت الحياة و هي في عز شبابها . شيرين هي البطلة الرئيسية لهذه الملحمة ، و قد أسبغ الشاعر عليها السجايا الأنسانية الرفيعة ، فهي طيبة ، قوية الأرادة ، نقية السريرة ، و ذات أخلاق حميدة . و هي صفات و فضائل يفتقر اليها خسرو كأنسان و حاكم للبلاد .
كان عشق فرهاد لشيرين من جانب واحد أي أن شيرين لم تبادله الحب ، و مع ذلك فأن فرهاد أقدم علي تضحية كبيرة من أجلها حين حقق رغبتها في شق قناة عبر جبل بيستون لغرض أيصال الماء ألي الجهه الأخري من الجبل ، وهي مهمة شاقة ( و تكاد ان تكون شيه مستحيلة بمقاييس ذلك العصر ) و لكن فرهاد أنجزها علي أحسن وجه و أثار هذا العمل الخارق اعجاب شيرين من جهة وحقد و كراهية خسرو من جهة أخري .
كان خسرو يغار من فرهاد و يتحين الفرص للأنتقام منه ، و لأنه كان يعرف مدي عمق حب فرهاد لشيرين ، فقد لجأ الي الخديعة و أرسل اليه من يخبره كذبا أن شيرين ماتت... الصدمة تهز كيان فرهاد و الفاجعة الأليمة تهد صحته ، فيفارق الحياة حزنا و كمدا علي حبيبته الغالية .
و اذا كان فرهاد في ملحمة كنجوي شخصية ثانوية ، فأنه البطل الرئيسي في الروايات الفولكلورية لهذه الأسطورة التأريخية الشعبية . و يعتقد بعض المستشرقين و منهم ع. علييف في كتابه الذي يحمل عنوان خسرو و شيرين في آداب شعوب الشرق ( موسكو – 1962 ) ان ذلك قد حدث تحت تأثير ملحمة الشاعر الأوزبكي ( نوفوي ) ( 1484 م ) فرهاد و شيرين فقد حاول ( نوفوي ) أن يضفي علي فرهاد الصفات و السجايا الأنسانية السامية .
فرهاد في هذه الملحمة يتمتع – اضافة الي بسالته و شهامته و رجولته – بخصال و قيم رفيعة ، فهو دمث الخلق ، ذكي ، يحب العمل و ذو مهارة فنية عالية ( شق قناة بيستون ) . و علي النقيض من ذلك رسم الشاعر صورة سلبية للغاية لخسرو كأنسان خبيث و غادر و حاكم مستبد ، يتسبب في موت فرهاد ، و لكن القدر يمهل و لا يهمل ، حيث نراه بعد حين يلقي جزاءه العادل و يقتل علي يدي أبنه .
و في العصر الحديث ألهمت هذه الأسطورة عددا من الشعراء البارزين ، قكتبوا مسرحيات شعرية مستمدة من أحداثها و وقائعها ، وفي مقدمتهم الشاعر التركي الكبير ناظم حكمت الذي ألف مسرحية تحت عنوان حكاية حب أو فرهاد و شيرين و قد قدمت هذه المسرحية علي أشهر مسارح العالم لسنوات طويلة متتالية ( في موسكو و باريس و برلين و غيرها من العواصم ) . و في أذربيجان كتب الشاعر فورغوف مسرحية فرهاد و شيرين التي ترجمت الي عدد من اللغات الأجنبية و قدمت علي مسارح جمهوريات الأتحاد السوفييتي ( السابق ) .
و لا بد من الأشارة هنا الي أن معهد الأستشراق في مدينة بطرسبورغ الروسية ، قام بجمع نصوص فولكلورية كردية و شرقية لهذه الأسطورة و بذلت جهود مشكورة من قبل علماء المعهد لدراسة هذه النصوص و مقارنتها و تحليل مضامينها و أبراز قيمتها الفنية و سماتها الجمالية و يحق لنا ان نتساءل هنا : الي متي نظل نتعرف علي تراثنا الشعبي و أدبنا الكلاسيكي من خلال المستشرقين الأجانب ؟
و عندما نقول ذلك فأننا لا نبخس الجهود المضنية التي بذلها المستشرقون الكردولوجيون في سبيل اخراج كنوزنا الكلاسيكية و الفولكلورية من ظلمات الماضي الي النور و نفض الغبار عنها و تحقيقها و ترجمتها و نشرها . و لهم دين فىأعناقنا و فضل كبير علي ثقافتنا ، و نأمل ان يحذو الدارسون الكرد حذوهم . و كنا في دراساتنا عن التراث الكردي ٌقد أشرنا الي تقصير وزارة الثقافة في أقليم كردستان عن النهوض بمهامها الأساسية و خصوصا تشكيل فرق عمل تتولي توثيق تراثنا الفولكلوري - الشفاهي الباذخ و الجميل ، لأننا ان لم نوثق هذا التراث فأن الزمن سيمحو ما تبقي منه لحد الآن
.
, قلنا ذلك و كتبنا و ناشدنا المسؤولين في وزارة الثقافة الكردستانية ان يتحركوا في هذا الأتجاه . ذهب وزير و جاء آخر و لم يتغير شىْ علي الأطلاق ، و بقيت المهرجانات الشغل الشاغل و الهم الأكبر لهذه الوزارة . و ها نحن نناشدها من جديد ان تلتفت الي هذه الناحية ، لأن تراثنا الثقافي عصب هويتنا التي يتحدثون عنها ليل نهار .[1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 367 gånger
HashTag
Källor
[1] | عربي | www.ahewar.org 17-10-2010
Länkade objekt: 2
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 17-10-2010 (14 År)
Bok: Kultur
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 97%
97%
Tillagt av ( هەژار کامەلا ) på 21-02-2023
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 24-02-2023
Denna post nyligen uppdaterats med ( زریان سەرچناری ) om : 24-02-2023
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 367 gånger
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Dokument
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,453
Bilder 105,008
Böcker 19,489
Relaterade filer 97,487
Video 1,398
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Folders
Bibliotek - Provins - Utanför Bibliotek - Bok - Litterär Bibliotek - Dialekt - Svenska Bibliotek - PDF - Ja Bibliotek - Bok - Poesi Bibliotek - Publication Type - Bibliotek - PDF - Nej Bibliotek - Bok - Kurdfrågan Bibliotek - Dokumenttyp - Språk Bibliotek - Bok - Memoir

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.58
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 0.407 sekund(er)!