Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,041
Bilder 104,913
Böcker 19,348
Relaterade filer 97,629
Video 1,401
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Dokument
Tog ställning mot hedersvål...
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
هل الفينيقيون من الأقوام السامية أم من أسلاف الكورد؟
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

هل الفينيقيون من الأقوام السامية أم من أسلاف الكورد؟

هل الفينيقيون من الأقوام السامية أم من أسلاف الكورد؟
=KTML_Bold=هل الفينيقيون من الأقوام السامية أم من أسلاف الكورد؟=KTML_End=
=KTML_Underline=مهدي كاكه يي=KTML_End=

بينما كنتُ مُنكبّاُ على كتابة دراسة عن إبتكار أسلاف الكورد الخوريين أول أبجدية (حروف) في تاريخ البشرية، والتي هي أصل الأبجدية الآرامية التي إشتقت منها الأبجدية العبرية والعربية وغيرهما وكذلك فأن الأبجدية الخورية هي أصل الأبجدية الفينيقية التي إشتقت منها الأبجديات السلاڤية والإنگليزية وغيرها من الأبجديات الأوروپية الحالية، وأنا أدقق في =KTML_Bold=المصادر=KTML_End= المختلفة فيما يتعلق بكيفية نقل الفينيقيين للأبجدية الخورية الى أوروپا، إكتشفتُ أن الفينيقيين ما كانوا إلا من أسلاف الكورد الخوريين وأن الأبجدية التي نقلوها الى أوروپا كانت الأبجدية الخورية التي أُدخلت عليها بعض التغييرات لتُناسب النطق اليوناني.
للدلالة على كون الفينيقيين من أسلاف الكورد والإدّعاء الكاذب للعرب بأن الفينيقيين كانوا من الأقوام السامية، نلجأ الى الأبحاث العلمية التي تؤكد على مصداقية ما نقوله.
1. دراسات الحمض النووي (DNA): قام الدكتور (بيار زلّوعة) المختص بالحمض النووي والأستاذ في الجامعة اللبنانية الأميركية بإجراء دراسة ضمن المشروع الجينوگرافي التابع لمؤسسة ( ناشيونال جيوگرافيك) لدراسة حركة هجرة الشعوب تاريخياً. إكتشف الدكتور (زلّوعة) في بحثه أنّ البصمة الفينيقية الموجودة في الحمض النووي المستخلص من بعض الآثار الفينيقية، في الجينات الصبغية Y عند نسبة كبيرة من الذكور الذين يعيشون حالياً في المناطق القديمة لتواجد الحضارة الفينيقية في محيط البحر الأبيض المتوسط، هي (هاپلو گروپ J2). الشعب الكوردي يحمل نفس هذه المجموعة من الجينات (هاپلو گروپ J2) وهذا يؤكد أن الفينيقيين والكورد ينحدرون من شعب واحد. كما أنه تم إكتشاف الجين (J2) في كلّ المدن التي إستخدمها الفينيقيون في حوض البحر الأبيض المتوسط ، من قرطاج إلى صقليّة ومالطا وغيرها من المدن، والتي يعود تاريخ وجودهم فيها إلى سنة 2000 قبل الميلاد[a].
كما وجد أنّ حاملي هذه البصمة الفينيقية (هاپلو گروپ J2) وصلوا إلى الساحل الشرقي للبحر الأبيض المتوسط قبل نحو (10000) عشرة آلاف سنة، أي مع بداية عصر الإنتقال من حالة الترحال إلى حالة الإقامة، حيث أنهم سكنوا في هذه المنطقة وأنشأوا قراهم ثم مدنهم، وهاجر بعضهم إلى أماكن أخرى من حوض البحر الأبيض المتوسط، حيث قاموا هناك ببناء قرى ومدن للعيش فيها. هذا يشير بوضوح الى أسلاف الكورد الزاگروسيين الذين نتيجة زيادة نفوسهم وعدم كفاية الإنتاج الزراعي لمعيشتهم في مناطق سلسلة جبال زاگروس، إضطروا الى النزوح من موطنهم الأصلي الى المناطق السهلية على ضفاف نهرَي دجلة والفرات والتمدد الى المناطق الواقعة في حوض البحر الأبيض المتوسط.
هناك دراسات أخرى تدل على أن جينات (هاپلو گروپ J2) ليست منحصرة في الفينيقيين فهي أقدم عمراً من تاريخهم وموجودة بكثرة في جميع منطقة الهلال الخصيب، وبصورة أكبر بكثير في منطقة القوقاز[b]. هذه إشارة واضحة الى إنتشار أسلاف الكورد في المنطقة ووصول النفوذ الخوري الى منطقة القوقاز. كما أن إنتشار هذا النوع من الجينات التي نستطيع تسميتها بالجينات الكوردية الى القوقاز ومنها الى الهند وأوروپا، يُشير الى إنتشار هذا النوع من الجينات مع إنتقال الزراعة واللغة من كوردستان الى تلك المناطق.
2. موطن الفينيقيين: يعتقد المؤرخ اليوناني (سترابو) أن الفينيقيين نشأوا في البحرَين[c]. ويعتقد كذلك (هيرودوت) أنّ الموطن الأصلي للفينيقيين كان البحرين.[d][e]، إلا أن (الطبري) يرى أن هناك القليل من الأدلة على وجود إستيطان في البحرين خلال الفترة التي كان من المفترض أن تحدث فيها هذه الهجرة[1]. إنّ سبب إعتقاد كل من (سترابو) و(هيرودوت) بأنّ البحرَين كانت موطن الفينيقيين يعود الى إعتقادهما الخاطئ بأنّ منطقة (دلمون) التي كانت الموطن الأصلي للفينيقيين، تقع في البحرَين، إلا أن دراسات حديثة تُفنّد أقوال (سترابو) و(هيرودوت) وتعضد ما ذهب اليه الطبري، حيث يذكر الدكتور مؤيد عبدالستار في مقاله القّيم المعنون ( دلمون أرض السعادة السومرية ... من جبال زاگروس الى البحرين)[f] بأن الباحث (ديفد رول)، في هامش رقم 1 في صفحة 241 من دراسته المعنونة (Legend)[g]، يشير الى دراسة الباحث الكبير (صموئيل نوح كريمر) المنشورة في مجلة المدارس الأمريكية للبحوث الشرقية عدد ديسمبر/كانون الأول عام 1944 والمعنونة (دلمون أرض الأحياء)، حيث أن كريمر يستنتج من خلال نتائج بحثه المذكور بأن منطقة (دلمون) تقع جنوب غرب ايران (جبال زاگروس) [h]. يستطرد الدكتور مؤيد عبدالستار في مقاله المذكور بأنه يتم ذكر (دلمون) بإسم (جبل دلمون Akk Kur – Dilmun) وهذا يدل على أن (دلمون) هي منطقة جبلية. كما هو معروف، فأن كوردستان هي المنطقة الجبلية الوحيدة في بلاد ما بين النهرَين. الملاحم السومرية تذكر أيضاً بأن منطقة (دلمون) تقع عند مشرق الشمس، وهذا يشير الى أن موطن الآلهة السومرية (دلمون) موجود في جبال زاگروس المُشرفة على سهول بلاد ما بين النهرَين. يضيف الدكتور مؤيد بأنه في شرق كوردستان، توجد قرية صغيرة تقع بين بحيرة أورمية ونهر ميدان تُدعى (دلمان Dilman) و التي قد تكون لها علاقة بمنطقة (دلمون) السومرية.
3. اللغة: إن الأبجدية الفينيقية هي الأبجدية الخورية التي إبتكرها أسلاف الكورد الخوريون في مدينة أوگاريت. بعد إنتقال قسم من الفينيقيين الى أوروپا، أحدثوا بعض التحويرات في الأبجدية الخورية التي نقلوها الى أوروپا والتي إنبثقت منها الأبجديات الأوروپية الحالية[2].
مما تقدم يتوصل المرء الى أن الفينيقيين كانوا من أسلاف الكورد، وبالأحرى كانوا من الخوريين. من المرجح جداً أن اليونانيين أطلقوا على الخوريين إسم (فوينيكيس) ويُكتب باليونانية (Φοίνικες) الذي يعني (أرجواني أو قرمزي) نتيجة اللون الأرجواني أو القرمزي للمنتجات التي كان الفينيقيون يتداولونها وبذلك أُطلِق عليهم الإسم (فينيقيون). كما أنّ المصادر العلمية تذكر أنّ إسم (الكنعانيين) هو كلمة خورية وهذا الموضوع يحتاج الى دراسة مستقلة سنقوم بها في فرصة سانحة.
ملاحظة: اللون الأحمر في الخريطة هو المناطق التي خضعت لسيطرة الفينيقيين.
المصادر
1. الطبري. تاريخ الطبري.
2. خالد سالم إسماعيل. الكنعانيون من الأقوام العربية القديمة في بلاد الشام - الوطن العربي النواة والإمدادات. مركز دراسات الوحدة العربية، بيروت، 2003 م، صفحة 54.
a. Balanovsky، O.؛ Dibirova، K.؛ Dybo، A.؛ Mudrak، O.؛ Frolova, S.; Pocheshkhova، E.; Haber، M.; Platt، D.; Schurr، T. (2011). Parallel Evolution of Genes and Languages in the Caucasus Region. Molecular Biology and Evolution. 28 (10): 2905–20. PMID 21571925. doi:10.1093/molbev/msr126.
b. Zalloua et al., Identifying Genetic Traces of Historical Expansions: Phoenician Footprints in the Mediterranean,The American Journal of Human Genetics (2008 .(
c. R. A. Donkin (1998). Beyond Price: Pearls and Pearl-fishing : Origins to the Age of Discoveries, Volume 224 .20
d. Bowersock, G.W. (1986). Tylos and Tyre. Bahrain in the Graeco-Roman World. In Khalifa, Haya Ali; Rice, Michael. Bahrain Through The Ages – the Archaeology. Routledge. pp. 401–2.
e. Arnold Hermann Ludwig Heeren. History of Ancient Civilizations. Göttingen, Germany, 1799, p. 441.
f. http://www.ahewar.org/debat/show.art.asp?aid=231521
g. Rohl, David M. LEGEND Volume: 2, London, 1999, pp.237.
h. Kramer, Samuel Noah (1944). Dilmun, the Land of the Living. Bulletin of the American Schools of Oriental Research.
[1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 685 gånger
HashTag
Länkade objekt: 5
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 10-04-2020 (4 År)
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Provins: Kurdistan
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ئاراس حسۆ ) på 17-04-2023
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 19-04-2023
Denna post nyligen uppdaterats med ( ئاراس حسۆ ) om : 17-04-2023
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 685 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.133 KB 17-04-2023 ئاراس حسۆئـ.ح.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Dokument
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 519,041
Bilder 104,913
Böcker 19,348
Relaterade filer 97,629
Video 1,401
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Folders
Biografi - Kön - Kvinna Biografi - Nation - Kurd Artiklar - Provins - North Kurdistan Bibliotek - Provins - South Kurdistan Bibliotek - Provins - Utanför Kvinnors problem - Provins - Sweden Biografi - Folk skriver - Singer Bibliotek - Dokumenttyp - Språk Kvinnors problem - Dokumenttyp - Språk Bibliotek - Bok - Poesi

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.58
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 1.016 sekund(er)!