Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,448
Bilder 105,226
Böcker 19,478
Relaterade filer 97,493
Video 1,394
Artiklar
En sorg att MP får bli till...
Bibliotek
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillb...
Dokument
Tog ställning mot hedersvål...
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
الأكراد كاستعارة حديثة ل”المأساة الغجرية”
Grupp: Artiklar | Artiklarna språk: عربي
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Fins0
Norsk0
Pусский0
Հայերեն0
中国的0
日本人0

رستم محمود

رستم محمود
=KTML_Bold=الأكراد كاستعارة حديثة ل”المأساة الغجرية”=KTML_End=
رستم محمود

أيا كانت نوعية الجريمة الأخيرة التي استهدفت النشطاء الأكراد في مدينة باريس، سواء أكانت إرهابية تستهدف الضحايا باعتبارهم أكرادا، أم جنائية عنصرية استهدفتهم بكونهم أجانب، فإنها لن تُحدث أية تبعات أو ارتدادات مستقبلية، سواء سياسية دبلوماسية أو أمنية أو ثقافية. فكل ما سيترتب عن الأمر هو الفاعل التحقيقي والقضائي “البارد”: مجموعة من إجراءات الادعاء والحق العام، وفقط كذلك.
سيحدث ذلك لأنه ليس من دولة تعتبر الضحايا من ذويها. الدولة باعتبارها جهة ذات شرعية وحضور ومكانة في المجتمع الدولي، تملك ثقلا في المحافل والمؤسسات الدولية، وفي العلاقات بين البلدان والجماعات الكبرى، جهة تفسر هذا الاعتداء بكونه مسا بها، رمزيا وماديا، وتاليا تأخذ مقام الجهة المدعية، وفوق ذلك مكانة الطرف الرادع لإمكانية تكرار ذلك مستقبلا. فالضحايا مجرد أفراد، منسلخون ومعزولون، من دون سند وأرومة اسمها الدولة. هم أكثر من ذلك، حتى أن الدولة التي يحملون أوراق مواطنيتها، إنما تعتبرهم “أعداء”، وغالبا ما تقف وراء مثل هذه الجرائم.
ينبع هذا الحُكم من سلسلة من الأحداث الشبيهة، التي تراكمت طوال العقود الماضية، وخلقت هذا المناخ من اليُتم والهوان الذي صار يلف الأكراد في مختلف أصقاع العالم، بالضبط مثلما هي أحوالهم في البلدان التي قدموا منها. فكل الجرائم التي طالت هؤلاء الأكراد، ومهما كانت درجة العنصرية والإرهاب والقصدية التي بها، فإنها، مع تبعاتها، لم تتجاوز يوما مرحلة كونها “حدثا جنائيا”، يعاقب فيها الجناة بالحد الأدنى، كممارسة لغسل ماء وجه تلك الدول ومؤسساتها القضائية، ثم ما يُلبث أن يُتركوا عبر صفقات سوداء مع الدول والأجهزة المخابراتية التي ارسلتهم لفعل ذلك.
لا حد للجرائم التي يمكن تصنيفها ضمن ذلك السياق، قادة وزعماء سياسيون أكراد قتلوا في مقاهي وفنادق العواصم الأوربية، ولم يحدث أي شيء، حتى أن القتلة تم إطلاق سراحهم عبر صفقات دنيئة، بين هذه الدول واستخبارات الدول الإقليمية. مثلما حدث قبل سنوات بين إيران وألمانيا، التي رحلت القاتل “كاظم درابي” إلى إيران، وهو الذي كان قد اغتال الزعيم الكردي الإيراني، صادق شرفكندي، في مقهى وسط العاصمة برلين وفي وضح النهار. القاتل الذي اُستقبل استقبال الأبطال في إيران. حدث الأمر نفسه مع قاتل الناشطات الثقافيات الكرديات الثلاث في العاصمة الفرنسية باريس نفسها قبل سنوات، الذي قالت السلطات الفرنسية “لقد انتحر”، وفقط كذلك. ومثلها جرائم كثيرة لا تُعد.
يجري ذلك بحق الكُرد تحديدا، لطاقة الهوان والاستضعاف التي تلفهم. فمثل هذه الجرائم كانت ستجر أزمات سياسية ودبلوماسية واقتصادية كبرى، وربما حروبا بين الدول، لو كان للأكراد دولٌ، أو حتى دولة واحدة. فهذه الأخيرة، وحسب ما تنص عليه دساتيرها، إنما مخولة للدفاع عن مواطنيها، داخل أراضيها وفي مختلف أنحاء العالم. فهي تدافع عنهم أياً كانت مواقفهم وخياراتهم السياسية، فهم محميون بحكم الأعراف والدساتير، التي تذود عنهم في وجه الكراهية والعنف والعنصرية في أي مكان كان. وإن وقعوا ضحايا، تتابع قضاياهم كجهة مخولة ب “ولاية الدم”.
بهذا المعنى، فإنه ثمة ما يطابق بين الأوضاع الكردية الراهنة وما عاشه الغجر طوال قرنين كاملين مضيا. فالكُرد اليوم يستعيدون تلك المأساة الغجرية المريعة، مرارة فقدان الاعتبار والمكانة، نظر الآخرين لهم كأناس وجماعات قابلة للتعنيف والازدراء، دون أثمان وتبعات.
منذ أواسط القرن التاسع عشر، ومع ارتفاع وتيرة التحديث ونشوء الدول القومية، تعرض الغجر لكل ما قد يخطر في الخيال من جرائم شائنة قد تطال جماعة أهلية ما: مجازر قتل جماعية طالتهم. إجراءات وممارسات عنصرية لا حد لدناءتها، من مثل قياس الجماجم والذراعين، أخذ الأطفال وترحيل الأهم بحجة تمدين الأجيال القادمة. هندسة اجتماعية رحلتهم بشكل جماعي من بلد، وربما من قارة، إلى أخرى. تطهير عرقي لمنطقة جغرافية منهم بدعوى حماية الحضارة. منعهم من ممارسة بعض المهن أو الوصول إلى الكثير المؤسسات والوظائف الحكومة. تشكيك دائم بجدارتهم العقلية والروحية، تهافت لإخراجهم من الأرومة الآدمية، نظريات وأفكار عنصرية حول نوازعهم النفسية… الخ.
لكن، ألم تمارس مثل تلك الأفعال بحق مختلف الجماعات والتكوينات الأهلية في مختلف مناطق العالم، ولم تكن حصرا بحق الغجر!.
صحيح، لكن مع فارقين جوهريين:
فالجماعات التي تعرضت لواحدة أو أخرى من الشنائع، إنما واجهت شيئا واحدا منها فحسب، وليس كلها مجتمعة، كما حدث مع الغجر طوال هذه القرون. كذلك فإن مختلف الجماعات إنما خضعت لذلك ضمن “مناخ ساخن”، من الحروب والصراعات، على عكس الغجر، الذين كانوا جماعة “مستسلمة الإرادة” على الدوام، من دون مطالب ودعوات. فما جرى بحقهم كان لما في ذوت الآخرين، وليس في سلوكياتهم هم.
الأمر الآخر كان كامنا في التبعات. فتاريخ المسألة الغجرية ليس سيرة العنف والقمع والكراهية التي مورست ضدهم لقرون، لكنه تاريخ دوام الصمت والمساكتة المتبادلة بين الجناة والعالم، بكل دوله ومؤسساته، الأممية والإقليمية والمحلية على حد سواء، الثقافية والفكرية والاجتماعية.
فالسود واليهود والأرمن، ومثلهم جماعات أخرى كثيرة، كانوا ضحايا أفعال مريعة مثل تلك خلال هذه الأزمنة. لكنهم، مع قضاياهم والأحداث التي جرت بحقهم، ما لبثوا أن تحولوا إلى قضايا ومسائل شائكة، تُطرح بشأنهم أسئلة ثقافية وسياسية على مستوى العالم، نالوا عبرها أنواعا من الاعتراف والاعتذار وإعادة الاعتبار والمكانة، ولو بعد حين.
هذا الأمر الذي لم يحدث مع الغجر قط، لم يتحولوا مع الأحداث والآلام التي جرت بحقهم إلى قضية سياسية وسؤال ثقافي وجرح أخلاقي فيما بعد. فكل ما حدث بحقهم ذوى دون أن يصبح ذاكرة جمعية أو جرحاً في الذات الجمعية، لم تنقطع العلاقات بين الدول أو تحدث مواجهات عسكرية بين الكيانات بسبب ذلك، أتفق الجميع على الفعل والمساكتة المتبادلة فيما بينهم.
يواجه الأكراد الأمر نفسه راهنا، وللأسباب ذاتها، لأنهم ملايين الأناس المنتمين لأرومة مختلفة، لهم سرديتهم وتفسيرهم ولغتهم الخاصة، معجونون بمطالب ودعوات تهز عضد كيانات وعلاقات ومصالح وتداخلات إقليمية وعالمية. يفعلون كل ذلك دون أن يكون لهم دولة، فيواجهون “المصير الغجري”.[1]
Denna post har skrivits in (عربي) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
دون هذا السجل بلغة (عربي)، انقر علی ايقونة لفتح السجل باللغة المدونة!
Denna post har tittat 413 gånger
HashTag
Källor
Länkade objekt: 6
Grupp: Artiklar
Artiklarna språk: عربي
Publication date: 28-12-2022 (2 År)
Dialekt: Arabic
Dokumenttyp: Språk
Provins: Kurdistan
Publication Type: Born-digital
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( ئاراس حسۆ ) på 18-09-2023
Den här artikeln har granskats och släppts av ( زریان سەرچناری ) på 23-09-2023
Denna post nyligen uppdaterats med ( ئاراس حسۆ ) om : 18-09-2023
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 413 gånger
Attached files - Version
Typ Version Editor Namn
Foto fil 1.0.111 KB 18-09-2023 ئاراس حسۆئـ.ح.
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen

Actual
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
19-05-2018
هاوڕێ باخەوان
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Bibliotek
Den sista flickan
07-10-2018
زریان سەرچناری
Den sista flickan
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Dokument
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
22-09-2019
نالیا ئیبراهیم
Tog ställning mot hedersvåld i förorten – nu utesluts Amineh Kakabaveh ur Vänsterpartiet
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Nytt objekt
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Biografi
Tara Twana
09-09-2018
هاوڕێ باخەوان
Bibliotek
Recueil de textes Kourmandji
24-10-2011
هاوڕێ باخەوان
Statistik
Artiklar 518,448
Bilder 105,226
Böcker 19,478
Relaterade filer 97,493
Video 1,394
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Folders
Bibliotek - Bok - Kurdfrågan Bibliotek - Dokumenttyp - Språk Bibliotek - Dialekt - Svenska Bibliotek - Provins - Utanför Bibliotek - PDF - Ja Bibliotek - Bok - Sociologi Biografi - Kön - Man Biografi - Nation - Kurd Biografi - Land – Region (födelse) - North Kurdistan Biografi - Folk skriver - Writer

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.58
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 0.281 sekund(er)!