Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی
Kurmancî
هەورامی
Zazakî
English
Français
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Fins
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی
Kurmancî
هەورامی
Zazakî
English
Français
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Fins
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Platser
Piranshahr
08-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Darin Zanyar
07-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ciwan Haco
06-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ahmet Kaya
05-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ayşe Şan
04-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ibn Khallikan
20-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Nezami
12-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Melayê Cizîrî
11-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Naqadeh
10-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Takāb
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Statistik
Artiklar
  536,351
Bilder
  109,340
Böcker
  20,206
Relaterade filer
  103,585
Video
  1,529
Språk
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish 
306,197
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin) 
89,705
هەورامی - Kurdish Hawrami 
65,966
عربي - Arabic 
30,217
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami) 
17,853
فارسی - Farsi 
9,517
English - English 
7,525
Türkçe - Turkish 
3,667
لوڕی - Kurdish Luri 
1,690
Deutsch - German 
1,644
Pусский - Russian 
1,140
Français - French 
347
Nederlands - Dutch 
130
Zazakî - Kurdish Zazaki 
91
Svenska - Swedish 
71
Español - Spanish 
54
Polski - Polish 
54
Italiano - Italian 
51
Հայերեն - Armenian 
50
لەکی - Kurdish Laki 
37
Azərbaycanca - Azerbaijani 
27
日本人 - Japanese 
21
中国的 - Chinese 
19
Norsk - Norwegian 
17
Ελληνική - Greek 
15
עברית - Hebrew 
15
Fins - Finnish 
12
Português - Portuguese 
9
Тоҷикӣ - Tajik 
8
Ozbek - Uzbek 
7
Esperanto - Esperanto 
5
Catalana - Catalana 
5
Čeština - Czech 
4
ქართველი - Georgian 
4
Srpski - Serbian 
3
Hrvatski - Croatian 
3
Kiswahili سَوَاحِلي -  
2
ترکمانی - Turkman (Arami Script) 
1
Cebuano - Cebuano 
1
балгарская - Bulgarian 
1
हिन्दी - Hindi 
1
Lietuvių - Lithuanian 
1
Grupp
Svenska
Bibliotek 
30
Biografi 
14
Artiklar 
12
Platser 
4
Publikationer 
3
Kvinnors problem 
3
Martyrs 
2
Dokument 
2
Partier och Organisationer 
1
Filförrådet
MP3 
323
PDF 
31,252
MP4 
2,511
IMG 
200,422
∑   Totalt 
234,508
Innehållssökning
Biografi
Ahmet Kaya
Biografi
Ciwan Haco
Biografi
Darin Zanyar
Platser
Piranshahr
Martyrs
Mahsa Amini
Nizami
Grupp: Biografi | Artiklarna språk: Français - French
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî0
English0
کرمانجی0
هەورامی0
لوڕی0
لەکی0
Zazakî0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Deutsch0
Español0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Catalana0
Cebuano0
Čeština0
Esperanto0
Fins0
Hrvatski0
Kiswahili سَوَاحِلي0
Lietuvių0
Norsk0
Ozbek0
Polski0
Português0
Pусский0
Srpski0
балгарская0
Тоҷикӣ0
Հայերեն0
ترکمانی0
हिन्दी0
ქართველი0
中国的0
日本人0

Nizami

Nizami
Nizami ou Nezami Gandjavi (en persan : #نظامی گنجوی# / Neẓâmi Ganjavi, signifiant littéralement « Nizami de Gandja » ; en azerbaïdjanais : Nizami Gəncəvi, né vers 1141 à Gandja (dans l'actuel Azerbaïdjan), et mort en 1209, dont le nom complet est Nezam al-Din Abou Mohammad Elyas Ibn Youssouf Ibn Zaki Ibn Mou’ayyad Nezami Gandjavi, fut un poète persan, reconnu pour sa force d'invention poétique. Il fut avant tout un grand savant et l'auteur d'épopées romanesques, influencé profondément par le mysticisme.

=KTML_Bold=Biographie=KTML_End=
Bien que certains3 affirment que Nizami, poète persan, serait né à Ghahestan, un village près de Qom situé à 150 km au sud-ouest de Téhéran, la plupart des sources situent sa naissance à Gandja (actuellement en Azerbaïdjan). Il y vécut, puisque ses parents s'y installent, et ne l'a quittée qu'une fois4. Nizami dédia ses œuvres écrites en persan à divers princes iraniens.

Sa famille est originaire de la ville de Qom, près de Téhéran. Comme il dit dans le Livre d'Alexandre :

Même si je suis perdu à Gandja comme une perle,
je suis de Ghahestan de Qom.

Ainsi, son père Moayyad quitta Qom, sa ville natale, pour aller s'établir à Gandja.

Tous les membres de la famille de Nizami étaient savants. Dès son jeune âge, il commença à étudier toutes les branches scientifiques, philosophiques, théologiques, etc. de son époque. À ce propos, il dit :

Tout ce qu'il y a en astronomie,
les détails dans toutes les sciences,
je les ai appris, et j'ai cherché dans toutes leurs pages, leurs mystères.

Très peu d’informations sur sa vie sont disponibles. Il est né entre 1140 et 11464. Il est devenu tôt orphelin et a été élevé par son oncle5 maternel, Khadjeh Omar, particulièrement cultivé. C’est lui, d’ailleurs, qui transmet tout son savoir à Nizami. Sa mère, Raïssa, est d’origine iranienne, mais d'une tribu kurde4, et son père, Youssouf, d’origine iranienne.

Il s’est marié trois fois5. Le prince de Darband, Fakhr-é din Bahramshah, lui offre une jeune et jolie esclave kiptchak. Elle s’appelait Afagh. Il se marie avec elle8. C’était sa première femme, et sa bien-aimée, avec qui il a eu un seul et unique enfant, qu'il appela Mohammad Afagh. Sa femme mourut juste après l’achèvement de Khosrow et Chirine. Étrangement, les deux autres épouses de Nizami meurent peu après l’achèvement d’une de ses épopées. C’est la raison pour laquelle il se plaint amèrement auprès de Dieu avec ce verset : « Oh Dieu, pourquoi est-ce que pour chaque masnavi je dois sacrifier une femme ? »

De poésies lyriques aux poèmes didactiques de contenu moral et mystique, ses œuvres sont illustrées d'anecdotes, et très riches en puzzles et énigmes mythologiques persans, romaines/grecques, et arabes, mathématiques, astronomiques, littéraires et légendaires, etc.. Mais il est célèbre surtout pour ses épopées romanesques4. Son art est la construction de cinq romans en poésie, regroupés sous le titre de Khamsa, :

Makhzan al-Asrar (en) (« Le trésor des mystères »), composé en 1174 ou 1175, est un poème didactique10.
Khosrow et Chirine conte la vie et les amours du roi sassanide, Khosrow II, et de la princesse chrétienne, Chirine.
Leïla et Madjnoun, inspiré d'une vieille légende arabe, est l'histoire d'une passion amoureuse mutuelle qui ne s'accomplit que dans la mort.
Les Sept Beautés a pour héros le roi sassanide, Bahram Gour, célèbre pour ses exploits et ses amours ; ses sept épouses, filles des rois des Sept Climats, lui content chacune une histoire merveilleuse.
Le Livre d'Alexandre exalte la sagesse surhumaine du conquérant Alexandre le Grand, « figure divinisée, comme un composant de messages prophétiques » dans la tradition du monde islamique.
Il est par ailleurs très difficile d'accès, puisqu'il a un langage codé et très complexe. Seyyed Mohammad Ali Oraizi (1882-1954), savant iranien, a consacré une grande partie de sa vie aux œuvres de Nizami, afin de tâcher de les interpréter.

=KTML_Bold=Comparaisons=KTML_End=
Avec Khadjou Kermani (livre : Homa et Homayoon)
Avec Ferdowsi (livre : Bijan et Manijeh)
Avec Saadi

Avec Shakespeare Il y a une logique évidente à comparer Layli [Layla] et Majnun de Nizami avec Roméo et Juliette de Shakespeare. Chacun incarne la romance des amants étoilés dans sa propre tradition et invite ainsi toute personne familiarisée avec les deux œuvres à les lire l'une contre l'autre. Essayer de le faire, cependant, c'est se trouver à tâtons pour un terrain d'entente qui est plus large et plus ferme que la pensée exprimée dans la vieille pensée, la vieille parole, le vieil proverbe ou le vieil adage « Le chemin de l'amour véritable n'a jamais fonctionné sans heurts. » Outre les différences évidentes et significatives de temps, de langue et de contexte historique, il existe des distinctions formelles entre eux qui modifient fondamentalement la façon dont le poète aborde les questions de caractère, d'intrigue et de rythme.

Pour faire court, Roméo et Juliette est une pièce d'un genre très particulier, une tragédie, et elle a été écrite pour être vue et entendue dans une performance publique qui durerait un peu moins de deux heures. Le poème de Nizami est un récit romantique qui a été écrit pour être lu à un rythme beaucoup plus tranquille, et généralement, on suppose, dans la solitude. Ajoutons également que dans l'ensemble de ses œuvres, « Shakespeare dessine la naissance et le processus de la formation d’État-nation en Angleterre16 ». C’est la raison pour laquelle Roméo et Juliette représentent la guerre des Deux-Roses en Angleterre, qui a eu lieu entre la Maison de Lancastre et la Maison d’York. Le but de Shakespeare est de résoudre ces affrontements et de montrer l’absurdité de tel conflit

=KTML_Bold=Critiques=KTML_End=
La poésie iranienne représentait toutes les particularités de la poésie classique à caractère moral et social dont Nezâmi est l’un des pionniers. À ce propos, dans son ouvrage intitulé Anthologie persane, Henri Massé souligne : « Nizami est le maître de l’épopée romanesque autrement dit, du roman versifié. C’est le Chrestien de Troyes de la littérature persane. Aussi habile que savant, possédant toutes les ressources du métier poétique, il est un admirable artiste

=KTML_Bold=Œuvres
Liste=KTML_End=
Le Khamsé se compose de cinq œuvres distinctes :

Le Trésor des mystères (en persan : مخزن‌الاسرار / Makhzan-ol-Asrâr ; 1165) ;
Khosrow et Chirine (en persan : خسرو و شیرین / Khosrow o Chirine ; 1180) ;
Leïli et Madjnoun (en persan : لیلی و مجنون / Leïli o Madjnoun ; 1188) ;
Les Sept Beautés (en persan : هفت‌پیکر / Haft-Peïkar, aussi traduit par « Les Sept Figures [de beauté] », « Les Sept Idoles » ou « Les Sept Portraits ») ou le Livre de Bahram (en persan : بهرام‌نامه / Bahrâm-Nâmé; 1191) ;
le Livre d'Alexandre (en persan : اسکندرنامه / Eskandar-Nâmé ; 1198).

=KTML_Bold=Influences=KTML_End=
Son influence dans le domaine littéraire est gigantesque. Il a non seulement enrichi la poésie persane dans sa totalité, mais surtout a ouvert plusieurs voies.
[1]
Denna post har skrivits in (Français) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Cet article a été écrit en (Français) langue, cliquez sur l'icône pour ouvrir l'élément dans la langue originale!
Denna post har tittat 51 gånger
Skriv din kommentar om den här artikeln !
HashTag
Källor
[1] | Français | Wikipedia
Länkade objekt: 23
Grupp: Biografi
Artiklarna språk: Français
Date of Birth: 00-00-1840
Date of Death: 00-00-1915 (75 År)
Är han fortfarande vid liv: Nej
Country of death: Azerbaijan
Dialekt: Persisk
Dialekt: Arabic
Folk skriver: Poet
Kön: Man
Land – Region (födelse): Azerbaijan
Place of Residence: Diaspora
Technical Metadata
Upphovsrätten till denna punkt har utfärdats till Kurdipedia av objektets ägare !
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( شادی ئاکۆیی ) på 12-08-2024
Den här artikeln har granskats och släppts av ( هاوڕێ باخەوان ) på 12-08-2024
Denna post nyligen uppdaterats med ( هاوڕێ باخەوان ) om : 12-08-2024
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 51 gånger
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista

Actual
Biografi
Ahmet Kaya
05-09-2024
شادی ئاکۆیی
Ahmet Kaya
Biografi
Ciwan Haco
06-09-2024
شادی ئاکۆیی
Ciwan Haco
Biografi
Darin Zanyar
07-09-2024
شادی ئاکۆیی
Darin Zanyar
Platser
Piranshahr
08-09-2024
شادی ئاکۆیی
Piranshahr
Martyrs
Mahsa Amini
15-09-2024
شادی ئاکۆیی
Mahsa Amini
Nytt objekt
Platser
Piranshahr
08-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Darin Zanyar
07-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ciwan Haco
06-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ahmet Kaya
05-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ayşe Şan
04-09-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Ibn Khallikan
20-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Nezami
12-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Melayê Cizîrî
11-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Naqadeh
10-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Takāb
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Statistik
Artiklar
  536,351
Bilder
  109,340
Böcker
  20,206
Relaterade filer
  103,585
Video
  1,529
Språk
کوردیی ناوەڕاست - Central Kurdish 
306,197
Kurmancî - Upper Kurdish (Latin) 
89,705
هەورامی - Kurdish Hawrami 
65,966
عربي - Arabic 
30,217
کرمانجی - Upper Kurdish (Arami) 
17,853
فارسی - Farsi 
9,517
English - English 
7,525
Türkçe - Turkish 
3,667
لوڕی - Kurdish Luri 
1,690
Deutsch - German 
1,644
Pусский - Russian 
1,140
Français - French 
347
Nederlands - Dutch 
130
Zazakî - Kurdish Zazaki 
91
Svenska - Swedish 
71
Español - Spanish 
54
Polski - Polish 
54
Italiano - Italian 
51
Հայերեն - Armenian 
50
لەکی - Kurdish Laki 
37
Azərbaycanca - Azerbaijani 
27
日本人 - Japanese 
21
中国的 - Chinese 
19
Norsk - Norwegian 
17
Ελληνική - Greek 
15
עברית - Hebrew 
15
Fins - Finnish 
12
Português - Portuguese 
9
Тоҷикӣ - Tajik 
8
Ozbek - Uzbek 
7
Esperanto - Esperanto 
5
Catalana - Catalana 
5
Čeština - Czech 
4
ქართველი - Georgian 
4
Srpski - Serbian 
3
Hrvatski - Croatian 
3
Kiswahili سَوَاحِلي -  
2
ترکمانی - Turkman (Arami Script) 
1
Cebuano - Cebuano 
1
балгарская - Bulgarian 
1
हिन्दी - Hindi 
1
Lietuvių - Lithuanian 
1
Grupp
Svenska
Bibliotek 
30
Biografi 
14
Artiklar 
12
Platser 
4
Publikationer 
3
Kvinnors problem 
3
Martyrs 
2
Dokument 
2
Partier och Organisationer 
1
Filförrådet
MP3 
323
PDF 
31,252
MP4 
2,511
IMG 
200,422
∑   Totalt 
234,508
Innehållssökning
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Tara Twana
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Folders
Kvinnors problem - Bok - Rapportera Kvinnors problem - Dialekt - Svenska Kvinnors problem - Provins - Sweden Kvinnors problem - Dokumenttyp - Språk Kvinnors problem - Bok - Dictionary Kvinnors problem - Typ av kvinnofråga - Våld (äktenskapligt och socialt) Kvinnors problem - Typ av kvinnofråga - Kvinnors problem - Typ av kvinnofråga - Mord på kvinnor Kvinnors problem - Typ av kvinnofråga - Kvinnors problem - Typ av kvinnofråga -

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.83
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 9.218 sekund(er)!