Bibliotek Bibliotek
Sök

Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!


Search Options





Avancerad sökning      Tangentbord


Sök
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Verktyg
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
Språk
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Fins
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Mitt konto
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
Sök Skicka Verktyg Språk Mitt konto
Avancerad sökning
Bibliotek
kurdiska namn
Händelseförlopp
Källor
Historia
Användarsamlingar
Aktiviteter
Sök Hjälp ?
Publikation
Video
Klassificeringar
Random objekt !
Skicka artikel
Skicka bild
Survey
Din feedback
Kontakt
Vilken typ av information behöver vi !
Standarder
Användarvillkor
Produkt Kvalitet
Om
Kurdipedia Archivists
Artiklar om oss !
Lägg Kurdipedia till din webbplats
Lägg till / ta bort e-post
besöksstatistik
Föremål statistik
teckensnitt Converter
kalendrar Converter
Stavnings kontroll
språk och dialekter av sidorna
Tangentbord
Praktiska länkar
Kurdipedia extension for Google Chrome
Cookies
کوردیی ناوەڕاست
کرمانجی - کوردیی سەروو
Kurmancî - Kurdîy Serû
هەورامی
Zazakî
English
Française
Deutsch
عربي
فارسی
Türkçe
Nederlands
Svenska
Español
Italiano
עברית
Pусский
Fins
Norsk
日本人
中国的
Հայերեն
Ελληνική
لەکی
Azərbaycanca
Logga in
Medlemskap!
glömt ditt lösenord !
        
 kurdipedia.org 2008 - 2024
 Om
 Random objekt !
 Användarvillkor
 Kurdipedia Archivists
 Din feedback
 Användarsamlingar
 Händelseförlopp
 Aktiviteter - Kurdipedia
 Hjälp
Nytt objekt
Biografi
Nezami
12-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Melayê Cizîrî
11-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Naqadeh
10-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Takāb
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Salmās
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Jalal Dabagh
02-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Cigerxwîn
28-07-2024
شادی ئاکۆیی
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Statistik
Artiklar
  532,469
Bilder
  107,860
Böcker
  20,039
Relaterade filer
  101,447
Video
  1,479
Språk
کوردیی ناوەڕاست 
303,952
Kurmancî - Kurdîy Serû 
89,311
هەورامی 
65,874
عربي 
29,518
کرمانجی - کوردیی سەروو 
17,210
فارسی 
9,058
English 
7,437
Türkçe 
3,626
لوڕی 
1,691
Deutsch 
1,537
Pусский 
1,134
Française 
337
Nederlands 
130
Zazakî 
90
Svenska 
63
Հայերեն 
50
Español 
47
Italiano 
46
لەکی 
37
Azərbaycanca 
24
日本人 
21
中国的 
18
Ελληνική 
14
עברית 
14
Norsk 
14
Fins 
12
Polski 
8
Português 
5
Ozbek 
5
Esperanto 
5
Тоҷикӣ 
3
ქართველი 
3
Catalana 
2
Čeština 
2
Hrvatski 
2
Kiswahili سَوَاحِلي 
2
Srpski 
2
ترکمانی 
1
Lietuvių 
1
Cebuano 
1
балгарская 
1
हिन्दी 
1
Grupp
Svenska
Bibliotek 
30
Artiklar 
12
Biografi 
9
Platser 
3
Publikationer 
3
Kvinnors problem 
3
Dokument 
2
Partier och Organisationer 
1
Filförrådet
MP3 
323
PDF 
30,643
MP4 
2,410
IMG 
197,334
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdern...
Biografi
Cigerxwîn
Platser
Takāb
Biografi
Melayê Cizîrî
Biografi
Nezami
Mardin
Grupp: Platser | Artiklarna språk: Deutsch
Share
Facebook0
Twitter0
Telegram0
LinkedIn0
WhatsApp0
Viber0
SMS0
Facebook Messenger0
E-Mail0
Copy Link0
Ranking objektet
Utmärkt
Mycket bra
Genomsnitt
Dåligt
Dålig
Lägg till i mina samlingar
Skriv din kommentar om den här artikeln !
objekt History
Metadata
RSS
Sök i Google efter bilder med anknytning till det valda objektet !
Sök i Google för valda objekt!
کوردیی ناوەڕاست0
Kurmancî - Kurdîy Serû0
English0
عربي0
فارسی0
Türkçe0
עברית0
Español0
Française0
Italiano0
Nederlands0
Svenska0
Ελληνική0
Azərbaycanca0
Catalana0
Cebuano0
Čeština0
Esperanto0
Fins0
Hrvatski0
Kiswahili سَوَاحِلي0
Lietuvių0
Norsk0
Ozbek0
Polski0
Português0
Pусский0
Srpski0
балгарская0
Тоҷикӣ0
Հայերեն0
हिन्दी0
ქართველი0
中国的0
日本人0

Mardin

Mardin
=KTML_Bold=Mardin=KTML_End=
#Mardin# (arabisch ماردين, DMG Mārdīn, reichsaramäisch ܡܪܕܝܢ Mrde, kurmandschi Mêrdîn) liegt in der gleichnamigen Provinz Mardin im türkischen Teil Mesopotamiens. Die Stadt liegt in der türkischen Region Südostanatolien, rund 20 km nördlich der Grenze zu Syrien und nicht weit von der zum Irak. Seit einer Gebietsreform ab 2013 umfasst die neu gebildete Büyükşehir belediyesi (Großstadtgemeinde/Metropolprovinz) Mardin die gesamte Provinz Mardin. Die alte Stadt, die bisherige Kommune Mardin, und der bisherige Zentralbezirk der Provinz wurden unter dem Namen Artuklu als eigenes İlçe und als damit flächenmäßig deckungsgleiche Teilkommune der Großstadtgemeinde organisiert.

=KTML_Bold=Geografie=KTML_End=
Die Altstadt von Mardin schmiegt sich an den Burghügel und schaut über die Tiefebene von Mesopotamien, an deren Rand sie liegt. Im Norden und Westen erhebt sich der Tur Abdin.

=KTML_Bold=Geschichte=KTML_End=
Die Stadt wurde nacheinander von den Aramäern, Hurritern, Hethitern, Assyrern, Babyloniern, Amoritern, Persern, Parthern, Römern, Arabern, Kurden, Seldschuken und Osmanen beherrscht. In assyrischer Zeit war sie Teil von Izalla, was sich in der frühbyzantinischen Bezeichnung Izala niederschlug. Ammianus Marcellinus erwähnt im vierten Jahrhundert die zwei Festungen Maride und Lorne auf dem Weg von Amid (Diyarbakır) nach Nisibis. Auf Aramäisch heißt die Stadt Marde bzw. Merde; im Oströmischen Reich hieß sie auf Griechisch Mardia oder Margdis, unter den Arabern dann Mardin. Unter der türkischen Herrschaft wurde dieser Name beibehalten.

1915/16 wurden die meisten arabischen, aramäischen und armenischen Christen der Stadt im Zuge des Völkermords an den Armeniern und an den Aramäern umgebracht. Erstmals fand am 15. August 1915 ein öffentlicher Handel mit armenischen Frauen statt.

Der Bischof von Mardin ist zugleich der Abt des Klosters Deyrülzafarân. Der syrisch-orthodoxe Patriarch hatte ab 1293 seinen Sitz bei Mardin. 1924 verlegte er den Sitz des Patriarchats in das französische Mandatsgebiet. Von 1850 bis zum Völkermord an den Aramäern war Mardin auch Sitz des Oberhaupts der syrisch-katholischen Kirche. Das Gebäude der Patriarchatskirche wurde nach dem Völkermord vom Militär genutzt, bis 1988 das Kulturministerium das Gebäude der syrisch-katholischen Kirche abkaufte und dort 1995 das Mardin Museum errichtet hat.

Im Zuge einer Verwaltungsreform wurde mit Gesetz Nr. 6360 vom 12. November 2012 die provinziale und kommunale Selbstverwaltung der Provinz Mardin als Großstadtkommune (Büyükşehir Belediyesi) organisiert. Für das gesamte Gebiet der Provinz wurde eine kommunale Organisation, die Mardin Büyükşehir Belediyesi eingerichtet. Diese verdrängte auch die aufgelöste Selbstverwaltung der Provinz, die İl Özel İdaresi, die bisher unter dem Vorsitz des Gouverneurs von der Provinzversammlung, der İl Meclisi geleitet wurde. Auf untergeordneter Verwaltungsebene wurde in jedem Unterbezirk (İlçe) eine gleichnamige Gemeinde eingerichtet. Der bisher dem Gouverneur direkt unterstehende Zentralbezirk (Merkez İlçesi) wurde unter Vergrößerung zum İlçe Artuklu mit einer eigenen Verwaltung und einer eigenen (Teil-)Gemeinde, die auch die bisherige Stadtgemeinde ablöste. Die Mahalle (Stadtviertel/Siedlungseinheiten) der bisherigen Provinzhauptstadt und der bisherigen İlçe-Zentren blieben erhalten; im Übrigen wurden die Dörfer und alle anderen Gemeinden in Mahalle überführt. Provinz und Großstadtkommune wie die Institutionen auf İlçe-Ebene fungieren parallel jeweils im selben Territorium mit getrennten Verwaltungen als staatliche und kommunale Behörden.

=KTML_Bold=Bevölkerung, Sprachen und Religionen=KTML_End=
Die Bevölkerung Mardins besteht heute aus Türken, Kurden und Arabern sowie der größten assyrischen/aramäischen Minderheit des Landes. Neben Muslimen und assyrischen Christen lebten bis vor einigen Jahrzehnten einige tausend jesidische Kurden in der Provinz Mardin. Diese sind mittlerweile überwiegend nach Westeuropa ausgewandert; es gibt noch eine kleine christliche Gemeinde in Mardin, das auch Bischofssitz ist.

=KTML_Bold=Einwohnerentwicklung=KTML_End=
Im Jahr 1915 gab es etwa 50.000 Einwohner
=KTML_LIST_icon_circle_LISTTYPE=27.000 Muslime
20.000 Syrisch-Orthodoxe Aramäer (arabischsprachig)
500 Syrisch-Katholische
300 Protestanten
100 Mitglieder der Chaldäisch-katholischen Kirche=KTMLLISTEND=

=KTML_Bold=Wirtschaft und Verkehr=KTML_End=
Die Wirtschaft beruht auf Landwirtschaft und Handel, in letzter Zeit vermehrt auf kleinen handwerklichen Werkstätten und Handarbeiten.

Verkehr
Mardin hat einen Flughafen (Flughafen Mardin) und wird von Ankara, Istanbul und Izmir aus angeflogen.
Mardin ist über die E-90 mit Adana verbunden und ist die Verbindung zwischen der Türkei und dem Nahen Osten. Straßen führen nach Syrien und in den Irak. Mardin liegt an der Bahnlinie nach Syrien.

=KTML_Bold=Sehenswürdigkeiten=KTML_End=
Zitadelle
Die Festung von Mardin wird Adlernest genannt. Sie liegt rund 500 Meter über der Ebene.

=KTML_Bold=Medresen=KTML_End=
=KTML_LIST_icon_circle_LISTTYPE=Die Kasımiye-Medrese wurde 1469 auf Anordnung von Kasım Pascha gebaut. Die Medrese enthält eine Moschee und eine Unterkunft.
Die Zinciriye-Medrese wurde 1385 von Melik Necmettin Isa erbaut. Mit ihren gestreiften Kuppeln und monumentalen Haupteingang ist sie eines der beeindruckendsten Gebäude Mardins.
Die Sıtti-Radaviye-Medrese wurde 1177 in Auftrag gegeben. In der Moschee, die zur Medrese gehört, gibt es einen Fußabdruck des Propheten Mohammed.=KTMLLISTEND=

=KTML_Bold=Moscheen=KTML_End=
=KTML_LIST_icon_circle_LISTTYPE=Die Große Moschee (Ulu Cami) ist die älteste Moschee in Mardin. Das Minarett ist inschriftlich 1176 datiert, die Moschee dürfte daher in den 1160er/1170er Jahren vom Ortoqiden Kudbeddin Ilgazi erbaut worden sein. Laut einer anonymen syrischen Chronik von 1234 steht diese Moschee möglicherweise an der Stelle der 1170 von Muslimen eingenommenen Kirche der Vierzig Märtyrer.
Die Abdullatif-Moschee wurde während der Herrschaft der Ortoqiden 1314 durch Abdullatif Bin Abdullah erbaut. Sie enthält schöne Beispiele für damalige Holzarbeiten.
Die Reyhaniye-Moschee wurde 1756 von Ahmet Paschas Tochter Adile Hanım wieder aufgebaut. Die Minaretts sind achteckig.=KTMLLISTEND=

=KTML_Bold=Kloster und Kirchen=KTML_End=
Innerhalb der Stadt wurden einige Kirchen in den letzten Jahren restauriert. Dazu gehört das Mort Şmuni.
Etwa drei Kilometer außerhalb der Stadt liegt das Kloster Zafaran. Es wurde 493 n. Chr. gegründet und ist eines der religiösen Zentren des Tur Abdin, das für Jahrhunderte auch Sitz des Patriarchen bzw. Gegenpatriarchen der Syrisch-Orthodoxen Kirche war, die hier im Kloster begraben sind. Das Patriarchat wurde 1933 aufgrund der Christenverfolgungen in der Türkei ins syrische Homs (und 1959 von dort nach Damaskus) verlegt.

Mardin ist Titularerzbistum der Armenisch-Katholischen Kirche (Mardin degli Armeni), der Chaldäisch-Katholischen Kirche und der Syrisch-katholischen Kirche (Mardin dei Siri).
Das Mardin-Museum befindet sich in der Kirche des früheren syrisch-katholischen Patriarchats.

=KTML_Bold=Bildung=KTML_End=
Seit Mai 2007 hat die Provinz Mardin mit der Mardin Artuklu Üniversitesi eine eigene Universität. Benannt ist die Universität nach der türkischen Dynastie der Ortoqiden (türk.: Artuklu). Erstmals in der Geschichte der Türkei wurden dabei am Institut für lebende Sprachen Lehrstühle für die kurdische, syrisch-aramäische und arabische Sprache, Literatur und Geschichte eingerichtet. Außerdem soll in Zukunft auch noch Persisch dazukommen.

=KTML_Bold=Politik=KTML_End=
Bei den Kommunalwahlen 2014 wurde Ahmet Türk von der BDP zum Bürgermeister gewählt. Darauf bevollmächtigte Türk Februniye Akyol als seine Stellvertreterin, weil die BDP das Amt des Bürgermeisters jeweils von einem Mann und einer Frau zusammen ausführen lässt. Ahmet Türk wurde am 17. November 2016 abgesetzt und es wurde der Gouverneur von Mardin Mustafa Yaman als Treuhänder eingesetzt. Am 24. November 2016 wurde Ahmet Türk wegen angeblicher Terrorvergehen festgenommen und kam im Februar 2017 wieder frei. Februniye Akyol war die erste christliche Bürgermeisterin der Türkei.[1]
Denna post har skrivits in (Deutsch) språk, klicka på ikonen för att öppna objektet på originalspråket!
Dieser Artikel wurde in (Deutsch) Sprache geschrieben wurde, klicken Sie auf das Symbol , um die Artikel in der Originalsprache zu öffnen!
Denna post har tittat 15 gånger
Skriv din kommentar om den här artikeln !
HashTag
Källor
[1] | Deutsch | https://de.wikipedia.org
Relaterade filer: 3
Länkade objekt: 30
Grupp: Platser
Artiklarna språk: Deutsch
Dialekt: Arabic
Extermination and deportation: Yes
Plats: Stad
Städer: Mardin
Topography: Enkel
Topography: Sluttning
Topography: Bergig
Technical Metadata
Produkt Kvalitet: 99%
99%
Tillagt av ( هەژار کامەلا ) på 15-08-2024
Den här artikeln har granskats och släppts av ( سارا ک ) på 16-08-2024
Denna post nyligen uppdaterats med ( سارا ک ) om : 16-08-2024
URL
Denna post enligt Kurdipedia s Standarder inte slutförts ännu !
Denna post har tittat 15 gånger
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Tara Twana
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ

Actual
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Biografi
Cigerxwîn
28-07-2024
شادی ئاکۆیی
Cigerxwîn
Platser
Takāb
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Takāb
Biografi
Melayê Cizîrî
11-08-2024
شادی ئاکۆیی
Melayê Cizîrî
Biografi
Nezami
12-08-2024
شادی ئاکۆیی
Nezami
Nytt objekt
Biografi
Nezami
12-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Melayê Cizîrî
11-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Naqadeh
10-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Takāb
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Platser
Salmās
07-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Jalal Dabagh
02-08-2024
شادی ئاکۆیی
Biografi
Cigerxwîn
28-07-2024
شادی ئاکۆیی
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
25-05-2022
ڕاپەر عوسمان عوزێری
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
03-01-2022
ڕۆژگار کەرکووکی
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
23-06-2019
زریان سەرچناری
Statistik
Artiklar
  532,469
Bilder
  107,860
Böcker
  20,039
Relaterade filer
  101,447
Video
  1,479
Språk
کوردیی ناوەڕاست 
303,952
Kurmancî - Kurdîy Serû 
89,311
هەورامی 
65,874
عربي 
29,518
کرمانجی - کوردیی سەروو 
17,210
فارسی 
9,058
English 
7,437
Türkçe 
3,626
لوڕی 
1,691
Deutsch 
1,537
Pусский 
1,134
Française 
337
Nederlands 
130
Zazakî 
90
Svenska 
63
Հայերեն 
50
Español 
47
Italiano 
46
لەکی 
37
Azərbaycanca 
24
日本人 
21
中国的 
18
Ελληνική 
14
עברית 
14
Norsk 
14
Fins 
12
Polski 
8
Português 
5
Ozbek 
5
Esperanto 
5
Тоҷикӣ 
3
ქართველი 
3
Catalana 
2
Čeština 
2
Hrvatski 
2
Kiswahili سَوَاحِلي 
2
Srpski 
2
ترکمانی 
1
Lietuvių 
1
Cebuano 
1
балгарская 
1
हिन्दी 
1
Grupp
Svenska
Bibliotek 
30
Artiklar 
12
Biografi 
9
Platser 
3
Publikationer 
3
Kvinnors problem 
3
Dokument 
2
Partier och Organisationer 
1
Filförrådet
MP3 
323
PDF 
30,643
MP4 
2,410
IMG 
197,334
Kurdipedia är de största källorna för kurdiska information!
Artiklar
Amineh Kakabaveh slår tillbaka mot Vänsterpartiets ledning efter uteslutningen: ”Ljuger”
Bibliotek
Den Kurdiska Fragen I Turkiet
Bibliotek
Svensk - Kurdisk ordlista
Artiklar
Ni får en feministisk peshmerga i riksdagen
Bibliotek
Öster om Eufrat: -i kurdernas land
Bibliotek
Kurdistan; ‏Rapport från SAC:s studieresa 1994
Bibliotek
Kurdfrågan En bakgrund
Artiklar
Agera innan fler barn dör av äktenskap
Artiklar
En sorg att MP får bli tillhåll för islamister
Biografi
Tara Twana
Artiklar
​SANNING! NÄR JAG FÅR HÖRA DET SÅ
Folders
Bibliotek - Publication Type - Bibliotek - Dialekt - Svenska Bibliotek - Provins - Sweden Bibliotek - PDF - Nej Biografi - Folk skriver - Poet Biografi - Dialekt - Kurdiska - Badini Biografi - Födelseort - Jazeera Biografi - Nation - Kurd Biografi - Land – Region (födelse) - North Kurdistan Biografi - Kön - Man

Kurdipedia.org (2008 - 2024) version: 15.75
| Kontakt | CSS3 | HTML5

| Sida generation tid : 2.422 sekund(er)!